ÅS— emedan den sfruttan Ut 1tvi, CTU Uulut! 110C4 vey-t de m Lr am . en papistisk hierarchi i fin makts hela omfång är en naturlig fiende tid Hwarje annan konstituerad makt utom sin egen. Dermed är ej sagdt att Påfwodömets institut alldeles ite fon sämjas med borgerlig frihet; men det är afgiordt, att det har den spftningen att göra intrång på denna frihet. Detta dewises af hela historien och af ingen med mera styrka än Europas för de sista 10 åren, Efter wår åsigt war det sunda och förnuftiga skälet til understödiande af fatholska emancipationen, dubbelt: först, emedan derigenom gjo:des de katholske lekmännen en rättwisa, och för der Andra, emedan genom lekmännens befriande från de andliges uteslutande inflytelse skulle kyrkans förderfliga wälde undergräfwas. Men i hbwilfet ljus sramställa de saken, fom nu strika på emancipation! J säället för att den skulle tjena friheten till styrka och förswaga Påfwedömet, will man snarare ders igenom framföra den Påkiga fuprematien och bruka den tid undertryckonde af den stora fat, til hwars förswar den siste papisiste kenungen blef fördrifwen. Om man än säger, att katholska fålle fkapet ej förer någet sådant i skölden; saten är doc känd, och dess ofdi sigtiga olpckliga led are, hafwa giort gemensam, sak med den papifliska kyrkan d. å. de wilja kasta protestantiska kprkan öfwer ända. Wid sin iryssning efter politisk maft, ade sällskapet bordt kasta Prästerna öfwer bord, i slället har det fatt dem wid rodret. ... Protestanterne äro att ursäkta. De äro retade; de eler Ät: minflone några af dem äro genom de bewäpnade maktsupplikanternas podande fanatism satte i ords Wi be regeringen töfwa; måtte katdolikernas ledare återtaga fina steg, innan hon utfårdar lagar dir rekte emot dem, eller snarare och oundwikligen emot undersårns almånna rättigheter. Wi förmana slutligen de katholske lekmännen sjelfwa, stödde på deras egen Generalwikars autoritet, att icke lita på giomerska Prästerskapets uppriftighet wid bedrifwandet af den katholska emancipationen. Pråfters na weta att det enda fom binder dem mid lekmännen ide år den gemansamma tron, utan den ges mensamma politiska nedsättningen. De wiste ganska wäl att Bentryns insörlifwande i Brittiska mnalantn. kusle på en gång föndra dem från Hierarckien, fom aldrig fan bli en del af fone ututionen, . . . Barcellona d. 25 Now, I bergen kring Ebros stränder bafwa allestädes Guerilabs popar wisat fig. — Franska Generalerna skola i de af dem b. satta platsar ide allenast äga militära, utan äfwen den ciwila myndigheten. Madrid d. 29 Now, Castilianska rådet har gjort H. Moj:t uppmärksam på den ofante liga utflpt:ningen, hwaraf Spanien förlorar få betydliga kapital, och föreslagit en befallning till alla emigranter att wid förlust of deras egendom wända tillbaka til Spanien. Äfwen stadsstyrelsen har klagat bit ert öfwer utflyttningen, emedan inkomsterna derigenom mycket minskas, od man will fes dan hafwa mårkt att det ide går så alldeles argt fom förut med förföljelse och sördrisning. — DE häromkring kantonerande milifer få ingen sold; de hafwa derföre, intill def de erbålla densamma, inqwarterat fig hos inwånarne, fom nu utan ersättning måste föda dem, — Räddbågan öfwer Fransmännens aftågande börjar stillas, sedan regeringen beflutit att hit förlägga ett tillräckligt antal Promwincialbmilifer, hwilka för det mesta äro oförderfwade bondsöner. Frågan är blott Hvem fom hn betala dem, iy regeringen spnes mera fast i sitt beslut ån någonsin att ide för det sörsta göra m . Paris d. 10 Dec. Journal des Debats berättar från Lisabon, att det ögonblick är nära, då Monarken skall uppfpha fitt Kongl, ord genom återställande af de tre ståndens legitima Cortes. J diplomatiska och polilifka kretsarne cirkulerade utdrag of det föregifna utkastet til dessa tre flåns dens organisation, hwilka kanske ej äro äkta, och åtmihftone ide motswara allmänhetens wäntan. Til den frågande Tjenstemannen i sista Numret af Helsingborgs Poften.