sta flottan, i sälslap med åtskiliga Turkiska fartpg, slationen wid Mitplene, och begaf fig utan att slöta på något binder in i Ludruns wil, der Kejserl. sterrik. geelotten Aretbusa, fom den 1 Now. lopp in til Smyrna, dröjde några dagar. Den beslod of 50 til 6o krigsstepp, hweribland 2 på 60 kanoner, på bwilka IbrahirsPafta oc Jsmael Gibraltar bissat fina flaggor, 8 fregatter på 40 til 44 kanoner, 13 korwetter OM 30 briggar eller goeletter. Den ägde 2co transpertsaripg, bwars ef hälften Europeiska of nästian alba sjöfarande rotioner.... Flottan låg wid Vudrun får ankar; men en afdelning derof kryssade ständigt såsom arontgard i wiken, och hwartenda af def fartyg förs de två med botar försedda bar fer jen te fig til afbåhande af de brännare, fom kunde till äfwentprs smyga fig fram, S-dan Turkarna iakttaga denna försigtighet, äro brännarne dem långt mindre farliga. Det år wisst och äfwen bekräftadt genom Srekernes ufprepade klogon ål, att i fifta epoken af detta fälttåg hafwe twå iredjedelar of deras brännore dels blifwit förstörda, dels förtärt fig utan framgång. Egyptiska landtormen, som aldrig lemnat Budrun, befann sig i båästo tibstånd. Hwad fom dlifwit berättadt om sjukdomar of hwilka densamma skall under sommarm åncderna hasfwa lidit, hade föga eller ingen grund. Den förlorade på sin höid 500 man och något öfwer 100 hästar. Den war såsom förut 18C000 man infanteri och 2000 man fawallderi stark, och de derwid anställda Eurepeiska officerare hade öfwer sommaren dagligen öfwat dem i ala mandvrer. De båda fivede befälbafwarne wäntade rya betydliga för stäriningar från Egypten och syntes haswa beslutat att åre nu före wintren göra en landstligning rå Morca n ellan Modon och Koron; men fall detta wid den framstridna årstiden icke stude låta fig göra, ämna de öfwerwintra i hamren Suda rå Kreta. HI farten til Smyrna mötte Arethusa de 30 Ökt. i norr om Lero on Grekisk divisien om 38 fee gel, hwil fen frågode efter underrättelser om Egppliska flotten. De fisla Grek. tidningarne från ps dra och Athen innehålla inga betydliga nyheter. Från Fydra berättades under d. 15 Okt. att under det den officer fom skube blockera Patras med de flesta of fina ticppar war i Castuni (5 mil deris från) gjorde Turkarne ett häftict anfall på Grekerna, bwarwid åtstil iga ansedda personer förlerada lifwet. Hufwudawarteret rycktes nu närmare fladen men desertionen fortfor. Smyrna d. 9 Dec, Den under Jbrchin PNascka siående Egyptiska eskadern uppychåller Äg i Budrun oc träffar onstalter att gå ti segels och sätta troppar I tand rå Merea. Grekerna bas de slickat 5 brännare emot den fregatt på hwilken Jbrahim befinner fig; men trå uppbrunno redan vå afsiånd oc de tre andra äntrades af mar skapet på fregatten samt brogteå til Ludrun. Karus darsPafda låg ännu med sitt linjeslepp wid Dardanellerna; resten of hans flotta flår under bra himPaschkas befäl. Wien d. 7 Dec. J de Lsterrik. prowinserna wid Turkiska gränsen börja både Jnfanteri och Rytteri att samla fig. Flera regemer ter hafwa intagit slälningar på pttersta gränsen. Hår anser man dessa rörelser såsom ämnade att förstärka sund haskordongen emot pesten i Norra Turkiska pros winserna. London d. 7 Dec, I detta ögonblick söres i Tidningarne en ganska liflig twist i afseende på Katholska Säl stapet i Irland, bwilket spnes på långt fossionligare til wäga nu än någonfin förut, och, såsom man torde kunna sluta uaf articklar i Franska blad, til och med Utrikes ifrån res sas och underslödjas i sut nit. Timed, fom wenligen håller en sansad medelwäg, yttrade i dag i en lång arukel bland annat följande: ss: ÖOrtangemännen (de partisjuke rretestenterne) böllos af regeringen i tygel och det gid snart tilbaka med dem. Men en lika dårffop från andra fidan bar åter ställt balansen jämnt. Fruktan och darm förenad med wedermilja äro de känslor, fom för nånvar onde öfwerallt i England yttra fig mot katholikerna, derc8 andlige, deras folkledare och deras anspråk. OM hwem hafwa de att tacka för detta? Skrymtarna, fom förrädt deics fot, ide den öppna, men utan framång kämrande fienderna. Mon börjar rå ol war hysa fortåga för fatholls kernas franferande. Wi dela ite derna forbäga; ted For ej misskänncs, cit man ben ödat fig att reta och fåtta protestanarne hår i landet i sörskräådelse. Märkwärdigt nog år det och bittils chördt, att Påfwedömets onhängare oc ten borgerliga frihetens wånrer i detta ögonblic göre gemensam sak med hwarondta. Öwcraf detta? Wisserligen icke af något tillagande tyde för Påswedömet, utan