Till Redaktionen af Gotlands Tidning! J Konungens Befallningohafwandes kungörelse för detta år N:o 278 dat. den 29 Nov. 1865, och utlemnad från trydertet andra weckan i denna månad, förekommer en skrifwelse från Ordföranden i Gotlands södra härads Brandftods-Kowmpromig-Räått innehållande, bland annat, förslag till förändringar i södra häradete Brandftodöregsa lemente, hwarjemte Ordföranderna i wederbörande foms munalstämmor blifwit anmodade att öfwer samma förslag höra församlingarna och protokoll deröfwer till Kompros mif:Rättens Ordförande owilkorligen insända inom den 1 Jan. 1866. De i denna kungörelse föreslagna förändringar torde erfordra en närmare granskning innan de — möjligen på Bod tro — blifwa af jörsamlingarna antagna, och uns dertecknade anhålla derföre om plats för nedanstående ans märfningar. Det i 1 8 1 mom. föreslagna tillägg: dob må ins gen erhålla försätring till bögre belopp än 20,000 Rdr Åemt för hwarje sjeliständigt bebygd eaendom tyckes mid första påseendet wara nyttigt, såsom egnadt att minska den rist Föreningen ikläder sig. då det deraf synes följa, att 20.000 dedr Åmt ffa vlifwa den största förlust Föres ningen stulle funna göra på en eldowåda; men om man tänker litet närmare på saken, få finner man fnart, att der gårdar äro bebodda af 3, 4, 5 eller flere delegare, hwilkas äbyggnader äro tätt intill hwarandra belägna och ofta fammanbyggda, men hemmanodelarna likwäl bwar för fig fjerftändigt bebyggda, fan Föreningen, oaktadt den föreslagna marimifumman af 20,000 Rdr förlora på en eldawåda Hundrarusen Rdr och deröfwer, hwartil kommer att eldswåda lättare uppftår i ett sammanbygdt grannlag, än i en enstaka gärd med stora och dyrbara åbvggnader; säledes ingenting wunnet med ett sådant stadgande. Förslaget om detta maximiwärde är dessutom få ores digt och oklart framstäldt att ingen fan weta hwarken om i -20,000 Ror för hwarje fjeliftändigt bebyggd egendom skal inbegripas åbyggnaderna på derå befintliga torp och backstugor, eller huruwida i de 20,000 Rdoör:na lösöreboet bör wara inberäknadt eller icke. Då iåledes ingen förmån för Föreningen genom detta förslag står att winna, men många olägenheter få wäl för Föreningen fom för enskildta derigenom skulle uppstå; torde jörslaget i denna del få anses säsom hwarken nödigt eller nyttigt. Att granska alla de föreslagna förändringarne wore att anlita tidningens utrymme mer än skäligt är. De äro alla af samma skrot och korn. — Dock ännu ett exempel: Förslaget innehåller 7 25 mom, 2. Klintehamn ware ffyldig hälla fullständig brandredskap, med inöfwad servis, sasom i städerna brukligt är, wid päföljd af ers sättningoförlust (ersåttningens förluft2) om brand inträfs far. Hwar man — åtminstone de flesta — wet, att olika brandordningar och olika ordnad eldflätfningsmates riel, finnes i hwarje stad, få att sällan tvenne fläder hafe wa fitt eldsläckningowåsende lika ordnadt: den frågan frame ställer fig ockjå sjelimant wid läsningen af förslaget: med hwilken Stad i Swerige — eller i andra länder — skall Klintehamno brandredskap och servis wara lika? — En fråga fom för innewånarne på Klintehamn blir af mycken wigt i anseende till den i förslaget nämnda erfättningss förlusten, och fom ide eller saknar intresse för Kompros mif-Rätten, då den skall bedöma möjligen förekommande ersattningofrågor rörande eldswåda på Klintehamn. Sås ledes en fråga fom torde hafwa bordt wara beswarad innan förslaget godtännes. Det wore önskligt att wal till kommunala bestyr icke såsom hittillo på ett och annat stålle skedt, gjordes efter så kallad gårdgång utan med afsecende på huru frid lig den walde anses wara för den afsedda platsen. Om sadant iakttages, blinver åtminstone allmänheten sparad beswäret att vitra sig öfwer så hufwudlösa förslag som det här omnämnda. Wödare bör icke lemnas oanmårkt att socknarna ens daft erhållit tre weckors tid till kommunalstämmornas funs görande och hållande samt protokollens justering och afs sändande; ett förhållande fom kunde ge anledning till den mibtanfan Att om Hlan funnså att fs sndrin-arna I Ren