Gotlands tidning – 9 november 1865, sida 3

QL. NV. Derg med ii. Minneslista för jordbrukare under Nov. månad 1565. Med November månads ingång bör en fullständig winterfodring för alla slags kreatur wara ordnad och i full gång. Eftersommarens långwariga torka oh den tidigt komna ihållande froften hafwa gjort höstbetet fvas gare än wanligt redan i October, få att det säkert föga lönar fig att längre låta kreaturen föra fin föda på fäls ten, isynnerhet fom en eller annan dags wallsläppande gör ett mera skadligt afbrott i den regelmässiga fodrins gen, hwilken är lika wigtig för djurens trefnad, fom för beredande af en säker inkomst af dem åt deras egare. :S affeende på angelägenheten af att gifwa Ereaturen en riklig utfodring, börja åsigterna numera att blifwa temligen eniga bland alla förståndiga landthushållare. Den hittills inom en stor del af riket ensidigt drifna fås desodlingen har wisat fin skadlighet genom minskning af jordens förmåga att bära så ymniga skördar som förr, och jordbrukaren har så wäl genom detta förhållande, som genom de sista årens alltjemt sjunkande sädespriser blifwit swingad att öfwergå vå den enda rationella wägen till landibrukets höjande, nemligen ladugårdsskötselns förs bättrande. Samtidigt med detta omständigheternas tvång har dot lrckligtwis äfven ett annat förhållande inträffat, fom medfört en lifa kraftig uppmaning i fams ma rigtning. nemligen alla ladugårdsalsters stigande pris och särskildt det i år med svnnerligen lofwande utfigter öppnade tillfället till utförsel af sådana artiklar till Engqs land. Följden håraf har warit, att de landtmän, fom redan förut fedan flera år tillbaka egnat kreatursskötseln den omsorg och de uppoffringar, fom den få wäl förtjenar, hafwa fått dessa rikt ersatta genom de höga priserna på ladugårdsalsterna, och, i stället för att såsom en stor mångd andra jordbrukare fått göra, se afkastningen af sin jord minskad genom de fallande sädespriserna och lida af de swåra bekymmer penningbristen medfört, hafwa dessa rationella landtbrukare sett sina inkomster jemnt och hastigt ökas på samma gång som den rikare och kraftigare gödz seln från de wäljödda ladngårdarne bidragit att öka jors dens wärtkraft wid deras gårdar. Då wigten och nyttan af en riklig utfodring sålunda numera börja allmänt erkännas, torde blott böra tilläga gas några tänkwärda ord ur en föregående minneslista, nem ligen att riflig är ingen fodring, om icke kreaturen 7iå förtåra få mycket af starka och närande fodermedel, iom de förmå, och hwarje utfodring, fom år Enaps pare, år en misshushållning. Ju mera ett Ereas turv förtär, desto bättre betalar fig det gifna fodret. Denna sats är angelägnast att lågga på mins net för de landtmån fom begynna att ingå på den nya banan och wilja öfwergå från en klenare till en rikare fodring. De måfte alltid påminna fig, att djurens föda skall utgöra både underhållsfoder och produktionsfoder. En förut swagt fodrad ko behöjwer t. er. under någon tid en större mängd underhållsfoder, innan det blir nå got öfwerskott af produktionsjoder till beredande af rikare mjölkafsöndring. Men ju rikligare fodringen från börs jan gifwes, desto förr begynner äfwen en magrare kott återbetala densamma, äfwen på annat sätt, än genom ökad köttsätming. Om icodrets beredning äro fullständiga uppz lysningar meddelade i de föregående årens minneslistor. Här torde blott böra tilläggas i affeende på dagliga bes loppet af kraftjoder, fom kan och bör gifwas, att wid åts skilliga större egendomar inom länet numera 10, till och med 15 skålp. sådant foder (mjöl, oljkakor m. m.) dage ligen gifwas åt hwarje fo och fullkomligt wäl betala fig. Till en rationell ladugårdsskötsel hör äfven gödselns tillwaratagande. Antingen detta, på sätt under föres gående år blifwit föreflaget, werkställes inomhus genom jordsamlingar under kreaturen, och s. w. eller på wanligt sätt i öprna gödselstäder utomhus, kan ej nog stor wigt läggas på spillningens omsorgsjusla wårdande, def feyds dande för fnds och regnwatten, fom få lätt samlar fig i gödjelgroparne, — och isonnerhet vå uppsamlandet af gödselns flytande beståndsdelar, fom innebåsla de rikasie och wärdefullaste ämnena i densamma, och fom i allmänhet få gagnlöst bortrinna till sior förlust för jords brufet. Bland arbeten på fälten återfår wanligen under Nos vember ånnu någon del af höstplöjningen, hwilken i sådant fafl bår få mycket fom möjligt påskyndas innan den förhindras af den inbrytande wintern. Wäl händer det understundom att plöjningen under gynnsamma förs hållanden fan jortsättas ända in i December; men lika ofta tillftyser jorden med ens i November och sedan blifs wer det omöjligt att bearbeta densamma förr ån påröls jande wåren.