Gotlands tidning – 9 november 1865, sida 3

pollttsra tattigyctet. —T — — Motion i Borgareständet. Sedan å Gotska Sandön, Fårön, Häradsskär wid Norrköpingsbugten och Olands norra udde fyrbåkar Olifs wit uppförda, hafwa aliflera seglare, destinerade till eder ifrån Stocholm samt de norrländska och west-finska hams narna kommit att begagna farleden wester om Gotland, och denna farled skulle helt såkert blifwa i ännu betyds ligare grad trafikerad, om wid Wisby, beläget på höjden ungefär midt emellan Häradsskäris oh Olands norra fyrs ljus områden, en fyrbåk blefwe uppförd. Denna Ostersjöns westra stråkwäg är icke blott för ofwannämnda seglare kortare än den, som går öster om Gotland: den år äfwen, och för Ofterfjösfarten i allmänhet, tryggare, och fan blifwa det i ännu högre grad. Gotlands westra strand, gentemot den klippiga och farliga Smålandss kusten, är nemligen nästan alldeles ren oh merändels twärbrant, och har flera hamnar, bland hwilka i mörker kunde anlöpas såwäl Wisby, ifall den nu föreslagna fyrs byggnaden komme till stånd, fom oc Westergarn, bwaz rest den på Utholmen redan befintliga, och för de utoms ordentliga fall, då winterpostängbåten ide fan angöra Wioby, egentligen affedda, beklagligen afltför lågt belågs na fyrsinrättningen inbjuder den i nöd stadde seglaren till en mid de flesta windar god ankarplats under nämnda Utholme. Gotlands östra kust deremot är, såsom bekant, lågsgrund, samt har många låga holmar och flera långt utskjutande farliga grund och ref, der hwarje år många olyckor inträffat. Men om nu mid westra stiråkwägen en sådan fyr uppfördes, ar hwilken de seglare, som styra sydwart, fes dan de slåppt ur sigte Sandöns eller Häradeskärs fyr, och de seglare, som stora nordwart, sedan de släppt ur sigte Hoburgs eller Olands norra fyr, kunde få säker ledning för fin kosa; få skulle derigenom för Ofterfjös trafiken i allmänhet en stor förmån beredas: wid ostliga stormat kunde seglaren prifa mwinden7 under Gotland, och wid de andra windarna wida lättare reda fig Imöra fer oh storm. Nyss är nämndt, att en fyr redan finnes å Gotlands westkust, nemligen på den mycket låga Iltholmen wid Yes sterngarn; men denna angörnings,for, belägen i den bugt, som begränsas af Carls-öarna i Söder och Blåhäll i Norr, och hwars byggnad består af ett litet boningshus med lanternin på taket, har sitt ljus blott 24 fot högt öfwer marken, och är egentligen, fårom nämndes, för ett fyecielt ändamål uppförd, och för detta ändamål tillräcklig. Om ett par omständigheter, hwilka för ifrågamwarans de förslags bedömmande åro af wigt, anhåller jag att kortligen få erinra. Ostersjö-seglationen slutar icke nu: mera, såsom i förra tider, wid Mårtensmessan, utan fortgår wanligen långt in på de mörka wintermånaderna. Och widare: farleden wester om Gotland är meråndels isfri, hwilket isynnerhet gäller om redden wid Visby, då deremot farleden öster om nämnda O, såsom mångårig erfarenhet gifwer wid handen, mycket ofta tidigt isbelägges. At Ostersjöfarten i allmänhet skulle altså stort och wäsentligt gagn beredas genom uppförandet af en fyr wid Wisby. Och då kefordringen af post och resande mellan fastlandet och Gotland året om, med mycket få undantag, har fin naturliga ena ändpunkt i Wiobv, skulle ock i detta, för både moderlandet och d-provinfen särdeles wigtiga hänseende en sådan fyr blijwa af synnerlig nytta, i bwils fet fall Wisty kommun icke torde dröja att på s. k. Wågbrytaren och på södra hamnbryggan anbringa för ten mörka årstiden stadigwarande och fullt lämpliga lyfte fyrar, för att sålunda utmärka infeglingåslinien till inre hamnen. Ofwannämnde fyr föreflås blifva en Lentille fyr, af 3:e eller A:e ordningen, och torde funna ändamåldsenligt uppför ras på eller inwid den högtbelägna s. k. Slotts-baftionen, straxt ojwanom hamnen, och omkring 50 fot öfwer bhaf: wet, wid Hvilken bastion lots-signaler hissas. Jag är wisserligen icke i tillfälle att bifoga ett Des taljeradt kostnads-förslag för en för, sådan fom den nyf föreflagna; men af i ämnet fult sakkunnig perjon har jag inhemtat, och med ledning af hwad den wid Ystads hamn för statsmedel uppförda inre fyren kostat, med hwilken den för Wioby nu föreslagna skulle blifwa i det närmaste likartad, kan antagas, att kostnaden skall uppgå till inemot 35,000 Rv Rut. Att Sjöfart är en af wårt lands wigtigaste, nature ligaste och friskaste näringskällor, derom behöfwer jag ej bär erinra. Men måtte wi, fom på den ftadiga lands backen sköta wåra wärf, och fom på allt beqwämligare wår aar färdas fram, och fom nu skulle anse aator utan uvps