Gotlands tidning – 8 september 1865, sida 2

ES tollärare-möte. Slrömöåtet med medeltredingens skollärare hölls i Hos gräns skolhus d. 14 Augusti och bewistades af 33 ffolås rate, bland hwilka några från norrra och södra tredina garne, 2:ne seminarister, 2:ne af Hogränd ffolrådsledas möter, hwarförutan Hr SfolsInfpekftorn Mag. Guftafs fon, Hr Confift.sAman. Berglund och Hr Kyrkoherden Hågström hedrade mötet med fin närwaro oh deltogo i öfwerläggningarne, fom äfwen leddes af sistnämnde Hr Kyrkoherden Hägström. Mötet börjades kl. 4 11 med bön och fång, hwarefter ordin. Ordföranden, C. N. Garlds fon wälkomnade deltagrarne, berörande derwid mötets fyfs temål; de behof, först ett hjertats, derefter ett kallets, fom ursprungligen och efterhand framkallat en närmare anfluts ning skollärarne emellan; de wärande anspråken på och förbättrade anstalterna för folkskolan; samt den tilltagande lifaftigheten inom korpsen, wisad till en del genom bes rättelserna om de många Ddiftrictös, fliftås och allmänna möten, fom försiggå å fasta landet. Sedan några från Th. Snöbohm ankomne bhandlins gar (södra mötets protocoll, en afhandling om innanlägs ningen, bref till de andra tredingarnes ordförander, nytt förs flag till läseordning — allt af Th. Snöbom) blifwit ans mälda och ett framlagdt förflag till ämnen för dagens öfwerläggningar omordats och antagits, företogs praktiska underwisningsöfningar med några af församlingens feols barn, fom för det ändamålet inställt fig. Åmnena woro Biblisk historia, innan och wälläsning med språklära, samt hufwudräkning. Trenne bland skollärarne utsågos till underwisande i hwar sitt af de tre ämnena. Barnen hade säker och god underbyggnad och öfningarne åhördes med lifligt intresse, särdeles i förstnämnda ämnet, fom öfs wergick och mest rörde fig inom katekesen. Härmed npps togs nåra 13 timme. Derefter förekom till öfwerläggning: ÅAro särskilda öfningar för winnande af mekanisk färdighet i innanläsning nådiga, sedan barnet läser obebins dradt i psalmbok, nya Tesiamentet eller andra med dem jemförliga böcker? Asigterna öfwerensstämde temligen nåra deruti, 1) att de nämnde böckerna icke borde för innanläsgningsöfs ningar nyttjas; 2) att fortsatta öfningar i swårare böcker woro nödiga; 3) att man för närwarande ej kände nås gon bättre öfningsbok, i anseende till pris, omwexlande och godt innehåll och stil, ån Cnattingi läsebok, ehuru ej alla medgåfwo, att sistnämnde bok innehölle swårare läfes öfningar än t. ex. Nya Testamentet. På e. m. afgjordes först några smärre frågor, frams kallade af mötets i söder behandling af frågan om de tryckta låfeordningås och bokföringsförslagen, samt om beslutet att på uppgifwet sätt medwerka till, att Wisby Seminarium måtte få fortfara, i hwilka frågor man här kom till mots fatta åsigter med mötet i föder. Rörande sistnämnde ärende ansåg man det ligga utom skollärarnes befogenhet att dermed befatta fig och att mäktigare intressen än deras nog fom att dra försorg om det, fom med åtgärden Afyfs tades. Ringa inre böjelse för bifall till frågan syntes äfwen förefinnas, då södra mötet, enligt ordalydelsen, dns skade seminariets fortfarande i sitt nuwarande skick, under det, för att från grunden höja folkunderwisningen, öfriga seminarier indragas och nya utrustas med högre anslag och underwisningokrafter. Nästa fråga blef: Till hwad del och på hwad sätt blifwa föreskrifterna i Kongl. Maj:ts nåd. Cirkulär till Domkapitlet af d. 22 April 1864, mom. 2 och 5, tillämpade i skolorna?