Gotlands tidning – 8 september 1865, sida 2

H. v. H:s inadvertenser. Den oförliknelige seribenten, hwars uppgift det blifwit att wara satellit åt Klintehamnå-intrefet, har Återigen i ett raptus af fin wanliga tinnerholmska wrede, fastån denna gång i en insändares skepnad, lik åsnan i lejonhuden med stora ord och bravader anfallit oss i N:r 35 af G. L:s n. T., med anledning deraf att wi funno oss befogade att erinra korrespondenten H. v. H. om några inads vertenfer i hans uti Nya Dagligt Allehanda införda bref från Sotland, Att dessa wåra anmärkningar skulle falla satelliten mindre wäl på läppen, war att förutse, helst wi ganska wäl wete, att den fana, fom han tror fig funna föra säsom symbol för ett allmännare in tresse och fom Han wid hwarje anfall mot of utwecklar, ifjelfa wa werket endast är en bismardjåsmanöver, hwarunder will döljas en supremati af samma fula tendens, hwara af man nyligen fett prof från Berlin. Lifa mycet, fom man derstädes hatar att höra talas om Tyfta Före budet, likaså förhatlig synes Gotlands Tidning wara för den Bismarck, till hwilkens paf opp den anonyme seribenten i Gotlandå läns nyaste Tidning gjort fig. — Måtte endast framtiden ite komma att wisa, att fatellis tens ordande om Klintehamns sträfwan att slita de tryckande band, fom hittills bundit detta samhälle wid Visby, är en lika hedrande sanning, fom resultatet blifwit af det eniga Tysklands bemödande att slita de band som förenade hertigdömena med Danmark. Jns:s öfriga utgjutelser, som andas från det hållet numera icke owanlig frenesi, fäste wi oss icke wid; och om wi känne H. v. H. rätt, måste han säkerligen, wid ger nomläsningen af ins:s häftiga bravader bafwa utropat: Gud beware mig för sådane wänner, etc, För att emellertid lugna ins., kunna wi nämnna att wid ett samtal med H. v. H., djerfdes han ice allenast instämma med oss deruti, att Ostergarn kan täfla med Klintehamn, utan han medgaf äfwen att Ostergarn öfs werträffar Klintehamn i naturskönhet. Satelliten hwils fen funnit detta wårt påstående wara en tydlig paras dor, är påtagligen antingen sjelf beswärad af ögonfjuks dom, eller också i behof af att intaga kylande pulver, hwarje gång lystringsordet paf opp? gifwes honom.