Gotlands tidning – 27 januari 1865, sida 3

Gotlands landthamnar contra Wisby hamn. (forts. fr. N:t 3). Allernädigste Konung! Wi kunna ej bewisa, att wår grundlagsenliga rätt är förnärmad, men wj känna inom oss att den det är. Wåra landthamnar tarfwa nästan allesamman förs bättringar; de flesta behöfwa uppmuddring; många förlängs ning och förbättring af lastbroar m. m.; är det ej då smärtsamt, ech för hwarje patriet — som högre skattar Gotlands framgång ån Wisby enskilda intressen — nedz slående, att se hur dugliga, för ön och hela riket mycket wigtigare landthamnar försummas eller tillbakasåättas, oh deras intrader och mer än en half million, nedläggas på en enda hamn, fom ännu i dag ej lemnar någon tills förlitlig garanti för att den skall blijwa en ordentlig hamn! Wi wilje offra åt Konung och Fosterland, hwad De begåra, men att till en enda, för wåra intressen nåra nog främmande kommun, och på ett kanhända gagnlöst företag, äfwen hädanefter offra såsom nu, deröfwer, Eders Konungolige Majestät! måga wi i djupaste underdånighet anföra wår klagan. Widby Magistrat och Borgerskap hafwa för mår skatnäggning egentligen aldrig anfört mer än twenne skäl, nämligen det ena, att handel och sjöfart på Tandthams narne idfaded af borgare i Wisby, hwilka i sådan egenskap handlade och betalte; det andra, att det i denna sak wore fråga om ett af derad privilegier. Det första skälet är redan derföre specielt oriktigt, att handel och sjöfart på landthamnarne också idkas af personer, hwilka ide äro borgare i Wisby; men generelt wederlägges det bäst i Gotlands länsstyrelses utlåtande, angående en petition från Rhonehamns handlande. Det beter deruli: de skäl, hwarpå för yrkandet af de handlandes rätt, hela den underdån iga petitionen är byggd. eller att handlande skola erlagt de mera ifrågawarande afgifters na, äro till fin grund alldeles oriktiga i det hänseende, att konsumenterna i sjelfwa werket betalt dessa medel, hwilka endast förskjutas af de handlande och af dessa debiterad de af dem försålda artiklarne. Det andra skälet, fom från Wiobys sida dlir anfördt, att nämligen det i denna sak wore fråga om ett af dess