Gotlands tidning – 3 november 1864, sida 2

11--4—1—4 4117 AA MID Ö1— C449 ISS J de), förklarade fig för sjelfständiga och oberoende, samt utropade till fin konung danske prinsen Christian Fredrik af Hessen (som sedan år 1839 under namn af Cristian den 8:de blef kung i Danmark). Swärdet måste nu afs göra safen. Swerges kronprins Carl Johan inryckte med en här i Norge. Efter några smärre drabbningar, fås fom wid Krageröe d. 4 Aug. och wid Medskogs kyrka d. 5, afflörs Konventionen i Moss d. 14 i samma mås nad. J kraft deraf skulle norske ständerna genast fams mankallas till Christiania, den i Eidswold antagna ftatås författningen läggas till grund för widare underchandlinz gar, och den nye norske konungen afsäga sig regeringen, samt lemna landet. Norges ständer samlades d. 7 Oet., emottogo d. 10 kung Christians artägeljesaft, och beslöto d. 20 i samma månad, att Norge skulle med Swerge förenas, på grund af fullkomligt gemensamma rättigheter emellan båda rikena, få att det ena folket icke skulle har: wa minsta företräde framför det andra, Hwartdera fos nungariket har fin egen författning, egen regering och egna rikedagar, fom i Norge kallas Storthing, och båda rikena äro endast förenade under en Konung till gemens jamt förswar mot utländska finder. Som norska reges ringsformen är författad och antagen af Norrmännen fjelfva, få är den i hög grad fri oh i alla afseenden förmånlig för inwanarnes fria och sjeliständiga utweckling, twarigenom Norge sedan föreningen med Swerge erhållit sadana friheter och förmåner, som det aldrig egt under föreningen med Danmark. — Det war d. 4 November 1814 fom Carl den 13 blef utropad till Norges konung, hwarigenom föreningen blef bekräftad och befeglad. — Arfwoden. K. Mit har d. 23 sistl. Sept. bewiljat Kapitenen m. m. I. P. A. Bolin ett arfwode ar 100 Ådr för under sistjörforflutne sommar at 58 folöftol: lärare meddelad underwisning i exercis, samt tilldelat bwars dera af nämnde folkskollörate 1 Ror för hwarje dag dens na underwiening begagnato jemte reseersättning med I Rdr milen. Dessutom har K. M:t medgifwit att, ar Dome kapitlet förstjutne kostnader i och för målskjutningen, 50 Rdr 71 öre må för denna gång ersättas. — Brödpriset. Hwar man fommer höres förs undran och harm uttalas deröfwer, att det Bröd bagarne erbjuda allmänheten, fastån fpanmålsprifen sjunkit sa lagt, är i afseende på storlek och wigt lika knappt tillmätt, som då spanmälsprisen woro en tredjedel högre än de nu äro. Att ett sådant förhallande ej fan wara med rätt och billighet öfwerensstämmande, will synas temligen klart. Emeldertid torde saken böra på något sätt kunna förflas ras, och wi uppmane derföre hrr bagare att til allmän: hetens lugnande lemna en sådan förklaring, för hwars offentliggörande wi loiwa wåt medwerkan. — Ca Korrespondent srån Slite skrifwer, att 2:ne utländska ångiartyg besökt Slitehamn, neml. Ulerans dra, Capt. Carlstedt, från Helsingiors, på resa från Li beck till hemorten; intog ett mindre parti kol, — och Hansa, Capt. Geslin, från Lidek, på resa till Riga från hemorten, hafwande ombord 120 ryska soldater och 12 officerare, tillhörande kejjerlige tyska fartyget Stans detd, fom blifwit upplagdt i Kiel. — Gatu-upplysningen tyckes tarfwa meders börandes synnerliga ejtersyn. Jcke blott art i aislmänhet lams porna lysa högst misserabelt, det händer äfwen alltjoms onast, att en eller annan lyckta fort efter tändningen alldeles icke lyjer. Om det är tändarens fel eller oljans, äro frågor, fom åligga wederbörande att beswara. Der: jemte anse wi det wara högst nödwändigt. att, liksom det stet i andra städer, en tabell införes i tidningarne, med uppgift på tiden hwarunder lycktorna skola hallas tända, en åtgärd fom numera torde befinnas wara tiddenlig års wen för wår stad. — Strandningar. Holländske skonerten Coert Gornelis, Capten L. Shit, kommande från S:t Pe: teroburg med last af hampa och koppar, strandade å Faludden d. 23 Ort.; fartyget Har blifwit wrak. Slupen Iilbelm, Capt. MN. Nilson, hemma i Kö ping och kommande från Stockholm, råkade under nord lig storm d. 31 Oet. på grund wid inseglingen till 28isby; men togs strart derefter flott medelst Hjelp från land, och blef obetydligt skadad. Röda flaggen war tills sa tt jasom signal att icke lots kunde erhållas, och fartys get hade lyckligen uppnått hamnen, om icke för litet 1es gel bade förta; en oförfigtighet, fom wanligtwis begås wid angörandet af wår hamn, då ite lots fan utkomma. — Haverist. Cugelska briggen Bane, Capt. W. Robsen, inkom till Katthammardwik d. 21 Oet. med läcka; måste lossa och reparera. — Sjöolycka. Arketekarlarne Olof Wessberg oh Petter Sjöman från Sanda jemte twenne fiskare begår