Gotlands tidning – 21 april 1864, sida 3

Cburu jag wid genomlåsandet af den insånda uppsatsen s denna tidn örra No om en pålyst och d. 30 sistl. Mars bäslen tortestämma i Tingstäde för öfwerläggning om löneförböjning åt foltskelelätpaten samt underdånig anfötan om bidiag af statsmedel dels dertill Dels of till inrättande af en småskola inom förf., funnit den wara af den beffoffenbet att egentligen icke trärswa något swar, mycket mindre förswar å min sida, will jag occk, enät af de wrångda oc) osanna uppatfter, fom i nämnda uppsatts förekomma, allmånheten lätt skulle funna förwillasstill den tanfen, att jag på ett eller annat fått skusle wilja söttrocka föls., med några erd bemöta det wiatigaste till belosning af fafen i fråga. Sedan nämnda ltämma förflaratd öppnad, örwettäganingsämnet blifwit framstäldt. och Kongt. Maj:ts Nådiga Kung. af d. 11 Dec. 1863 om önerörhöjntna öt folkskoletärare samt anslag till folkskolewåäsencets uwecklung och förrättring uppläst, sökte jag så tydligt som möjligt framställa min uppfattulng deraf, och fötklarade otterligore, att frågan nu egentligen gålde beslut om underdånig ansötning om statsbidrag, dels til löneförhöjning åt joltskoleläraten, del8 till tnrättande af en ny småskola. Efter en temligen widlostig öwerläggning och diffufton hårom, befanns, att endast 2:ne ledamöter med ett jemförelsewis ringa röstetal i föthällande till hela församlingens, woro för ansökning om statsoidrag under desi den nådiga kung. uppgifna wlkor, de örriga deremot wille ide underfafta fig dessa mwilfor. För att få frågan lockligt öst, framssäldes då af en ledamot förflag om accord med skolläraren, af egenskap att icke funna i något protocoll intagas, bwarpå jag och gjorde förs. uppmåttfom, bwadan of detta förflag förföll, detta få mycket lättare fom åtskilliga ledamöter yttrade farhåga för att ett sådant enskurdt occord, fom ide egde någon laglig giltighet, oaktadt den wid tilljället närwaraade skoslärarens vitrade benägenget och bifall dertill, snort neg kunde blifwa om intet med hans möjligen snart inicäffande afgäng eller afsked från skolan. Jag torde här upppiveningswis böra nämna, att förs. til följd af den Nådiga Kung., ide fan twingas göra något otterligare tillskott tll löneförhöjning, enår lönen redan förut uppgått till nu stodgode minimum ellet 400 Ror. — I frågan om förbättrande ar förs. stolwäsende hade redan den 28 Mars 1863 kommunalstämma cch beslut genom röstpluralitet af några högst få personet med högt sforktal tvärtemot bela den egentliga församlingens wilja dlifwit fattadt om inrättande af en småbarnsskolo och en årlig afgift af I Rdr Rmt. af bwarje gift hus. håll, åledes mwen af arbetare, backstugusittate och inhysesbion för detta ändamål. För att funna tå detta beflut lagligt och till swerfitällighet, föredrog jag det på kyrkoståmma d. 27 Jan. detta år. Förf. förklarade derwid, att den för närwarande icke mille fäsla fig mid detta beslut, och an såg det ite bellet bindande, såsom i tkommunalstämma olagligt tilkommetWederböronde, fom sedermera hatt tillfälle att öfwer denna d. 27 Jon. afgifna förtlaring anföra beswåt, dafwa försummat detta, men frågan fan ännu på korkoståmma fötekomma, och om tesultatet då blir detsamma, mill jag, för att få mocket fom möjligt göra dem ätillwiljes, sätskildt påminna dem att ide försumma att i rättan tid anföra beswär. Af det nu anförda totoe fromstå att jag ide med fjelftagen myndighet sökt efter eget bufiwud stora och ställa med Tingftäde förf. angelägenheter; itt jag tvärtom sött afsora fjelftagen myndighets olagliga beslut och Hora det till fogligbet, litasom att föts. haft tilfäde att benwata den frågan, om den mille på de grunder, ofwannämnde Kongl. Kung. innehåller, föfa bidrag till förbättrande af sitt skolwäsende, och werkligen och befmarat densamma. Ada enskilta önskningar fan jag wisserligen ide eftertomma likasom ide heller ftälla mitt hufwud efter allas hufwuden eller bifalla oh sam tocka till allas tyden och meningar, men, i hwad på mig betor, will jag, inom området för min ide fjetftagna myndigbet, utan att lägga eder bidraga till att lågga något twång på förf., efter min ringa förmåga, af allt hjerta fe til oslas rätt och bästa. Stenkytta den 18 April 1864. Esaias Bolin v. Pastot i Tingståde.