Gotlands tidning – 24 december 1862, sida 2

Sen mening kunna wi dock ingå på Major v. Arelsons mening, nemligen i det fall, att hr Öfwerste Gyllenram welat anse det wara omilitäriskt att genom en ny order återkalla den förut gifna, fom anbefaller permifiongs sedlarna, och således sjelf will ikläda fig answaret och mottaga den missslätbbe, som ensamt bordt drabba Major v. Arelson. Herr Majoren äger, att under loppet af en längre tid har red. af G. T. mot honom framställt åtskilliga orättwisa beskvllningar; men i hwad mån dessa bes skollningar äro orättwisa har hr Majoren förgätit att omnämna. Eller bar hr Majoren andragit ett enda ord till sitt törswar? Hr Majoren må wäl aldrig wilja hoppas, att den långa och widlyjtiga föreläsning om hwad fom bör förstås med på befallning, skall af en rättänkande allmänhet antagas såsom bewis på hr Mas jorens eskuld? Twertom synes det of wara föga ridderligt, att hr Majoren v. Arelion, i affeende på de klandrade åtgärderna, will fälla fig bakom t. f. Militärbefälhafwas rens sköld, då hwar och en, fom är mera initierad uti förhållandena här på orten, nogsamt känner, att Stabås Chejen, ehuru juridiskt fri, likwäl är moraliskt skyldig till icke allenast ordern om permissionsjedlarne och alt det trassel som på sednare tiden inträffat ibland militären härstädes, utan äfwen till den nu sednast påpekade olags ligheten uti kungörelsen om målskjutning wid ftudentallben, om hwars lagliga kungörande hr Majoren ålegat att föranstalta. De skarpa ordalag fom wi anwändt och fom hr Majoren anmärker, hafwa derföre warit föreftafs wade af den missbelåtenhet man måste känna, då misstag begås och egenmäktigheter wisa sig inom en styrelse, der tillräckligt stor makt förut finnes, utan att befogade ans märkningar uppmäksammad eller föranleda till rättelse; om wid sådant förhållande tålamodet förswinner, bör icke förundras. Med den kännedom allmånheten således eger om de fall, då wi ansett oss hafwa bordt uppträda emot hr Major v. Arelson, såsom Stabs-Ehef, (såsom enskild person har det aldrig fallit oss in att widröra det rin: gaste af hr Majorens åtgöranden), hoppas wi blifwit få uppfattade, att wi derwid städse hafwit fakta till stöd för wära anmärkningar. Och härmed tro wi oss äfwen tillräckligt hafwa ådagalagt, att hr Majoren v. Arelsons förswarsskrift ingenting innehåller, som kan förändra wår ställnimg i afseende på de anmärkta tjensteåtgärderna. Då hr Majoren låtit sin skrifwelse till of äfven ins flyta i Gotl. Läns nyaste Tidning, få hafwa wi hod red. af nämnde tidning anhållit om plats för ofwanstående förklaring. W:m Byström. Red. af Gotlands Tidning.