(Jnsändt) Nost i Hweten. Den förlust, som i år synes träffa Gotlands jord: brukare, har troligen aldrig på denna Ö haft fin life. Med nedflagenhet och wemod fer folket fina förhoppnins gar i den frodiga och lofwande Hwetesskörden omintets gjorda. Långt wärre än rötan i Potatifen jynes roften bli i Hweten. Aren äro gula och en del redan angripna af larver (skämming). Öppnar man hylsan få finner man i ftället för forn, en gul klibbig till röta benägen wätska, ägghwitämne (glesten) utan stärkeljeblandning, hwilken sednare just utgör den wäsendtligaste beståndsdelen i hwetekornet och emoistår röta i det förra. Willrådig står Landtmannen, begrundande om han skall slå af sina hwetesjält till fodergif eller låta den stå till mognad för att tröskas, hwilket sednare ej torde betala arbetet. Wills rädig, huruwida fodret wid en få owanlig händelfe fan wara helsosamt för kreaturen eller ide. Jngen analys har i Länets Tidningar warit synlig om företeelsen. Förskräckande rykten äro i omlopp, att hwetetöskörden (fås som giftig) bör förbrännas på åkern. Hwad säga wåra agronomer? Finnes här ingen fes mist, som will analysera förhällandet och tranquilisera foltet? Man har wisserligen hört omtalas rost på bwes ten något i smått; men ej gjort sig reda om orsaken eller om följderna; om det är smitta — eller en följd af wäderleken. Jnsändaren häraf wågar ej något oms döme; men älskar tro det sednare, emedan den owanligt warma temperaturen i Maj dref starkt på wäxten och kanske öfwermättade den med kolsyra eller phorphorsyrade salter, hwarpå följde en plötslig förändring genom köld och wäta i Juni. — Må nämnas utan anspråk att wara tillförlitligt. Emellertid blir förlusten alltför stor, då kändt är att halfwa höstsådden hos de fleste består af hwete; utsädet war dyrt och arbetet äfwenledes. Hwem wågar numera göra kostsamma odlingar för hwetessådd i en tid Då arbetet är orimligt högt i pris. Man har år efter annat hoppats Potatiosjurdomens upphörande, men tywärr har den tilltagit; monne ej en litka olycka fan inträffa med hweten? Betänkligheter, som kunna afskräcka den härdigaste jordbrukare. I O. . n.