Gotlands tidning – 24 juli 1862, sida 3

Meiunneslista för jordbrnkare i Augusti månad 1562. Förnämsta föremålet för landtmannens omsorg i Aus gusti — stördemanaden — är skörden. Redan jsörsta dagarne af månaden bruker rågen wara mogen. Ragen är mogen att skördas, når halmen gulnar och kornen blifwit fasta samt lärt funna skjutas ur aret. Wänta ite tills kornen äro fullt torra; ty då förloras mycken spillsäad! Hwetet fom afjes till mjöl bör skördas då kornen ej widare äro mjöliga, utan deras kärna utgöras af en jast sammanhängande waxartad massa, fom wid tryckning delar sig mellan fingrarne. Utsädeshwete bör stå på rot tills det blifwit fullt moget. Hwete bergadt så tidigt fom ofwan uppgifswits ger mera säd och den skördade för den mera mjöl än om det stått till fullmognad. Korn skall bergas då aret fått en rödaktig färg och innan de fullmognat. — Det skurna kornet bör få ligga på skär ett par dagar innan det bindes, särdeles är detta anges läget om kornet är gräsblandadt. Kornet är omtåligt och tager ofta skada genom för stark uppwärmning i la: dan till följd af att det blifvit för (litet torkadt på fältet. — Att låta kornet stå oskuret tills de mognaste aren börjat knäcka utaf, är en ftor förlust. Hafre skall alltid bergas så snart de nedersta kornen i wippan uprhört att wara mjöliga, äfwen om toppen är grön. Arter aftas ges få snart de första skidorna börjat gulna. — På de öppna fälten på slättbyggden i Skaraborgs län Ives fas wanligen bergningen förswarligt äfwen med de enflaste, minst arbetsödande skördemethoder, wi anse of; dere före endaft i länets skogobygder böra i allmänhet tillstyrka sädens upphängande på stör m. m. Wi tillräda dock att sätta den först bergade rågen och hwetet under hatt, att hänga upp det först skurna kornet på stör. — Dpes rationerna härwid äro få enkla, att hwarje landtman bör känna dem Man winner häridenom den stora fördes len, att om wädret är wackert och mognaden går hastigt, kan man fortsätta aftagandet af säden utan att behöfwa afbryta detta få högst angelägna arbete för inbergningen af den såd, som man först skurit. — Näst skörden tager höstsädets jädd under denna månad landtbrukarens tid och hans synnerliga omtanka i anspråk. Wid månadens början, få jnart fom möjligt, får trädan fin sista plöjs ning. Götseln uprlöjes, deck ej få att den kommer att ligga ojwanpå, utan att den får en grund betäckn ing, d. w. s. att denna plöjning göras ett par tum djupare än den hwarmed gödseln nedplöjdes. Gammal råg bör fås emellan d. 12 och 20, och ny råg från d. 20 till mås nadens slut. — Utsädets mängd rättar fig naturligtvis efter jordens kraft; men man fan i allmänhet få tuns nare wid en tidig än wid en sen sädd. — Swete kan gerna sås i slutet af månaden. För kommande års uts säde borde hwarje landtman plocka en del utsäde hwarje år, få det tunnt i rader, hålla det fritt för ogräs. Wi äro öjwertygade, på grund af på flere Håll wunnen erfas renhet, att efter ett på detta sätt wäl wårdadt säde skulle på all jord winnas större skördar. Arbetet derwid skulle ej blifwa särdeles stort. En tunna, plockad till utsäde och sedan utplanterad i rader, skulle räcka til flere tunnz land, hwaraf skörden blefwe tillräcklig till utjädet äfwen på en betydlig egendom, — Walde man sedan utsädet ar det bästa bland det få sådda, få skulle det blifwa en ständig förbättring i sädens beskaffenhet. Bättre än att endast plocka den tröskade säden är att på sjelfwa fältet utwälja wackra hwarandra liknande ar och sedan tröska dessa. Cn Engeloman, fom gjort intressanta försök med att på Det sättet förbättra ulsädessäden, har funntt att den så förbättrade säden på samma slags jord gifwer en wida bättre skörd än wanligt fullkomligt godt utsäde. Han planterade sädeskornen i rader på ett afstånd af I tum mellan hwarje forn, hwarwid en fsjerdedels tunna räcker till utsäde för ungefär 6 tunnland, och erhöll på det så