Gotlands tidning – 10 juli 1862, sida 2

Gotland och dess fornminnnen. Anteckningar rörande öns historia, folksägner, språk, seder och bruk samt minnesmärken. Af Octavia Carlen. (Forts.) Sid. 110—111 har förf:n anfört ett slycke ur Vektor Bergmans text til Sortand och Wisby i Taftor (hwilket arbete bon uppgifwit bland fina fällor), men citerat med wanställanDe förändringar. Hr Bergman talar om: den fläta, skarpbuggna firattöfa mafgan; detta har M:A Carln twertom gjort ull: den släta ffarphuggna firatmafan; hr B. talar om det manliga bvggnadsmaterialet den gotländska Palfftenen; detta ändrar M:i C. till: ... boggnadsmaterialet, den gotländska fandflenen, då litwäl för Mel C. fåfom Gotlands historteskrifwarinna borde wara wäl vekant, att endast några få kyrfor. i s. t. florfödret af den der befintliga sandstenen erhållit sitt byggnadsmaterial. — Sid. 112 och på flera ftällen, råstås, att på westra gafweln af S:t Micolaus äro twå wacksa rofettformade fönster, uti hwilka, enligt traditionen, warit infattade de dyrdara karbunklarna. Nu är att märka, att på denua gafwet alls icke finnas några rosettformade fönster; kyrfan bar endast ett sådant, nemligen på födra sidomuren. Samma kyrka säges hajwa uvå fora ingångsportar; det är en för litet. — S:t Cars: märkmärdiga äro twå rader gångar öfwer hwarandra töstra och norra murarna?; läs: i sydwestra, westra oc) norra murarna, och endast i sydwestra twå rader öfwer hwarandra. Widore om denna kyrka: iskeppet har haft tre flora ingångsportar med korintiska pelare. Korintiska pelare på en s. t. götist fyrfa I Denna MM: Carlns upptäckt kommer att ådraga fig hela Curopas förundran. — Sid. 121 om St Göran: den har fyrkantiga pelare, läs: den har nu endast en forkantig pelare. Kyrfan har warit utan torn: hur wet Mell C. det? Kan den ide liksom Wåle oh Roma hafwa haft en s. t. Tatryttare? — Sid. 122 om S:t Maria: några tillboganader missprvda förfan, men de borttagas troligen med etden; dessa tillbyggnader äro redan för några år sedan borttagna; en tillbyggnad, stora sacristian qwarstår ensam och kommer, för behojwetis skull troligen att länge qwarstå. — SKvyckfan eger några midbyggda kapell; läs äjwen här singulacissi slället för pluratis. — Wisbv kyrkor mora ofta (!) symboliskt byggda. Så woro torshwalfwen en påminnetlfe etw.; at dessa ordalag fer det ut, fom more detta något färeget för Wisbo kyrtori. — Sid. 124: På ena sidan om altaret (i St Maria) hänger en wacker oljefärgotafla, föreställande Cbrisit nedtagande of totset, skänti till förfan ar H. K. H. Prinsessan Cugeni2. Högst besonnerligt! För wanliga ögon föresläller taflan: Jungfru Maria med Cyristusbarnet oc de tre wise männen tillbedjande. — Sid. 125: Wid torkans norra sida år en tillbyggnad. fom kallas konsistoritrummet, der kyrkans skrudat och andra tillhöriabetet sörwaras och der sockenstämmor etc. hållas. Der föcwaras oc åtskilliga wackra sater och stulpturardeten, Christusdudet, en S:t Göran till häst, en S:t Gertrud i marmor, tontrefejer, ålskilliga gamla harnesk och sojut (2), några chortäpor från medeltiden, af utmärkt broderi, med flera fatet. Jdel miftag, utom hwad chortåporna angår: S:t Görans-bilden får uppe på kyrkans loft, Cyristusbilden kicke: bilderna), S:t Get:ruts-bilden, m. m., förwaras annerstädes inom S:t Marias murar, — I 21:a kap., fom afbandtar 23isbo närmaste omgifningar, säges att Rofendal och Jacobsderg tigga 3 mil från Wisdv; läs: I mil. — Sid. 240 säfes: Fårösär en wacker ö, I mi norr om Gotland; afftåndet är urtwist endast mil mid manliga öfwerfactsstäsletAfwenså war det under kriget 1854 och 1855, fom Fårösund wat station för westmakternas flettor, — icke 1852! — Sid. 242 påstås, att den på S:t Olofsholm under Olof den heliges tid uppjörda fyrfa, för långliga tider tillbaka förfrounnit;