Gotlands tidning – 21 februari 1862, sida 3

efter behof skyiflas in i fabriken. De ofwannämnda fFlubs borna förädla här mafan till benmjöl. Man förstår lätteligen, utan närmare påpekning, att wid detta behandlingssätt ingen sådan konsideration föres kommer, som wid andra fabrikationer kallas sortering. Den behöfs ej heller. Ben som ben! Och på detta fått inträffar nu med strång nödwändigs het, att min egen benpipa fan komma att kroosas i fams ma flag med min hunds, efter att min genialiska hufs undskäl blir på det fullkomligaste malen samman med första bästa hönshjerna. Sådan kallar jag nivellering med besked. Men medges måste, att det är ohyggligt. När jag tager i min hand litet af detta benmjöl, som nu såljes från fabriken för några Riksdaler tunnan, och roar mig med att göra wissa reflerioner, är det, på min ära, icke roligt alls. Detta ljusgråa ämne! Godt, det är benmjöl; men widare? En liten probabilitetskalkyl! Först år det möjligen några gran af en hederlig prost, för hwilken uppståndelsen efter bokstafwen war en trods artikel till döddagar. Widare, några gran af en öfwerstelöjtnant, som icke alldeles dog på slagfältet, men wid virabordet. Widare några gran af den präktigaste fullblodshäst, som någonsin slagit af sin ryttare. Widare, några gran af ryttaren. Widare, dito, dito af en skön grefwinna, som för twåhundra år sedan afled i sin ålders blomma efter att ha eröfrat en werld. Widare, dito dito af en windthunds högra bakben. Widare, dito dito af en wiss lärd, som till slut icke war annat, än ben och skinn. Widare, dito dito af Jerusalems skomakare. Dito dito af kung Farao. Dito dito af en fattig mulåsna, antediluvianisk. Dito dito af kommersrådet P., i lifstiden stor bris kollist m. m. Dito dito af den intagande premierdansösen mamsell E., hon med de subtila fötterna. (Måhända just ena tåspetsen.) Dito dito af ett stycke fårhujwud. O. s. w. i oändlighet. Alla dessa ursprunglig stoffer, dansösen, öfwerftelöjta nanten, fåtskallen, prosten, kung Farao och mulåsnan, äro hår, i detta mjöl, fom uppfyller min näfwe, på det noggrannaste sammanblandade. tack ware industrien och machinerna. Och ingen kemist i werlden skulle kunna werkstäsla den analvs, hwa rigenom mig wisas kunde hwad af denna massa, fom warit mamsell Å., bwad prefivins nav Y., hwad hästen Bucephalus, hwad prosten eder pros fessorn och hwad hunden Phylar. Detta är resultatet af benmjölsfabrikationen i stort. O, barmhertige himmel! ... Men det säges mig. att benmjölet är en artikel, hwars betydelse för åkerbruket (det rationella) fan af ins tet öfwerträffas. Jag bestrider det ej. Jmedlertid har jag dock rätt att korsa mig, och jag begagnar denna min rätt.