theaterns styrelse har äfven lyckats inlägga en liten förljensl genom de 3:ne unga artisternas angagement de sednaste veckorna af deras vistande härstädes. Thorsdagen d. 16 d:s uppträdde de för sista gången. Salongen var som vanligt, alla de gånger de uppträdt, fullsatt, och belåtenheten yttrade sig genom uthällande applåder och konstnärernas upprepade sramropande. Af de 3:ne syskonen: Wilnelmina. Frans och Maria är likväl Wilhelmina den, som publiken utvalt till sin synnerliga gunstling. Hennes lof har sjungits af allas läppar, tidningarne hafva innehållit mer eller mindre poötiska utgjutelser till hennes åra och hvar och en till och med lika litet erudit i musikaliskt afseende som jag, har nolens volens blifvit Nerudit. i) Också har, som sagdt är, förtjusningen varit stor, och det är allt skäl att tro det den icke hinner svalna, tills det musikaliska klötverbladet, enligt hvad man hoppas, återkommer hit från sin lilla utflygt till Upsala och närbelägna landortsstäder. Som jag förmodar är du icke okunnig om att för några år sedan bildades här i hufvudstaden ett Gotländskt Gille, afseende att, i likhet med andra dylika sällskap, blifva en föreningspunkt för allt det friska, glada och angenäma, hembyggden, äfven utom sina fysiska gränser, kan hafva att bjuda på, samt att bereda alla den gamla hanseastiska enkans barn härstädes tillfälle till förtroligare och närmare beröring med hvarandra. Ideen har slagit an och s. n. räknar Gillet 74 Ledamöter. visserligen har man hört klagas öfver att det lif och intresse, som så fördelaktigt utmärkte den unga Stiftelsens första år, på sista tiden börjat slappas och aftaga; men allt hopp är förbanden att en dylik klagan icke vidare skall förspörjas. Tjugondedag Jul, då Gillet, enligt stadgarnes föreskrift, firar sin högtidsdag, högtidlighölls äfven denna gång med en bal å Hotel gude, som var besökt af omkring 80 personer, bland hvilka man hade det nöjet ait se Gotlands Läns Höfding General Bildt. Allt tillkännagaf nöje och belåtenhet; och af hjertat tömdes den skål, som Gillets Ordförande Herr Justitie-Rådet Cramr föreslog för den kära sosteröns lycka och framtid, Först kl. 3 2 slutade den anspråkslösa, men trefliga festen, hvars angenäma minne säkert skall göra sitt till att, åtminstone hos de unga ledamöterna, hålla intresset för Gillets bestånd vid makt och lif. Ehuru undertecknad är smått rädd för den i vårt land sig alltmera kringgripande jernvägssarsoten som huserar sarligt med våra magra penningetillgångar. samt derföre gerna halkar öfver alla tidningsartiklar rörande den och den nya banans anläggande och fördelar, huruvida den skall gå Öster, Söder, Norr eller Vester om den och den byn eller småstaden etc. etc. så får jag dock bekänna att jag med liligt intresse följt frågan om den s. k. Nynäs-banan. Att !Ostersjöns öga gerna skulle se att en hamn med Nynäs med thy åtföljande jernbana till Stockholm blefve från ett blott projekt en verklighet, kan icke förundra någon, som tar i betraktande de fördelar af en underlättad kommunikation, hvilka derigenom skulle uppkomma. Fråga är dock, om dessa fördelar skulle blifva så särdeles stora. För att diskutera denna fråga, var Måndagen den 20 ett sammanträde utlyst på Börsen, vid hvilket Handels-Föreningens Ordförande Herr Schartau förde ordet. Sammankomsten iedde dock icke till något resultat, och dessutom tycktes flertalet af de närvarande icke hysa särdeles sympathier för förslaget. Likväl torde samma fråga snart åter komma före och jag skall då icke underlåta att vidare omnämna denna sak, En annan bana, som i dessa dagar blifvit anlagd utan föregående länga öfverläggningar med thy åtföljande trakasserier, men som bär siy förträffligt om också delegarne icke slå sig lika bra, är den som den gamla Norr-mannen Winter avlagt mellan Djurgården och Kastellholmen, till stor fröjd både för den skridskoåkande och icke skridskoåkande allmänheten. Den företer som oftast på förmiddagarne och vid middagstiden en liflig anblick af trafikerande. Här ser man omhvarandra raka militärer, kullbytterande affärsmän och slingrande diplomater (n. b. på skridskor; gudbevars. annars inte —) göra sitt bästa, somliga för att hålla sig uppe och andra åter för att förvåna de nyfikna åskådarne med sin färdighet. Der och hvar möter blicken någon å4Snäcka Med en pelsklädd Venus i. som (Venus nb.) är ute för att uppfriska de af soupter och baler nedstämda lifsandarne. Äfven de Kungliga får man någongång se här ute; Kung Carl, hurtig som vanligt, på skridskor och H. M. Drottningen och den lilla näpna eSessano helt kälkborgerligt åkande slängkälken. De goda Stockholmarne tyckas med ifver omfatta detta äkta Nordiska nöje, som för dem har mycket af nyhetens bebag, och har man ingenting annat att göra, så är det lifliga skådespelet nedanför Kastellholmen, värdt att man företagar en promenad ditut. Yvenne notabla dödsfall hafva under månadens lopp inträffat härstädes. Svenske armåens främste man, den gamle 78-åriga rikt begäfvade Generalen och Presidenten Johan Peter Lefren afled den 9:de och 8 dagar derefter lade den åldrige häfdatecknaren Anders Magnus Strinnholm, försattaren till åsvenska Folkets historia från äldsta till närvarande tiderp, — äfvenledes sitt trötta hufvud till evig hvila. Båda dessa vördnadsvärda namn skall ett tacksamt fädernesland för alla tider bevara såsom ett dyrbart minne af tvänne män, hvilka, under hela sitt lif, arbetade för dess gagn och ära. Heder åt deras och sädana ärliga Svenskars minne! Och nu farväl för denna gång. Du får ursäkta att jag förbigått åtskilligt såsom t. ex. Herrar Palmqvist Compagnie, Högl. SundhetsKollegium och Markattan, Hundskatten, om Skarpskyttefrågan m. m. m. m., men det är mig omöjligt att hinna med allt, och du får nöja dig med det löfte, att du snart — om du annars så önskar — skall blifva uppvaktad med färskt Stockholmsnytt från din förbundne Puck. ) Den som engång har sett denna unga flicka förenande på engång qvinnans blygsamhet och behag med konstnärens eld och energi, som sett dessa mörka ögon, ur hvilka den sanna inspirationen strålar och hört dessa underbara, förtrollande toner. som fylla bjertat ömsom med vemod och ömsom med glädje, han måste beundra henne och tillerIl öännaA hanna 0 A