Gotlands tidning – 8 mars 1861, sida 3

Fästet Sumpter. Baltimore den 6 Jannari. Fästet Sumpter, som den beslutssamme amerikanske majoren Anderson med sitt lilla manskap bemäktigat sig, för att korsa James Buchanans högförrädiska planer, ligger på ett afstånd af omkring 33 engelska mil från den upproriska staden Charlestown på en ö i midten af den en och en half mil breda wiken, omedelbart wid densammas mynning i oces anen. General Scott förklarar det wara vet bäfta befäfts ningswerket i förenta Staterna, ja till och med det fars kaste i werlden. Den konsigjorda ön, på hwilken äästet ligger, är bygd af stenflisor från granitbrotten i Nya England. J tio år har derpå arbetats med en kostnad af en half million dollars. Sjeljwa werket Har en femkantig form och är till större delen af tegelsten. Murarne, fom fe ut att höja fig direkt ur wattnet, äro femtio fot höga och tio fot tjocka; de äro inredda för tre öfwer hwarandra liggande kanonrader, af hwilka i de twå understa befinna sig bombfasta kaesematter. Den öfwersta är öppen. Det understa laget är för 42-pundiga bombkanoner (a la Paixhans), det andra för 8 a 10 pundiga folumbis ader, det öfwersta för mörsare och tjugnfyrapundingar Då major Anderson besatte fästet, war det ej ånnu fullt utrustadt; emellertid kan man antaga, att de redan för handen warande kanonerna räcka att med hwarje skott kasta 6000 pund kulor. Fästet beherrskar fullkomligt staden Charlestown, som höjer sig midt emot detsamma på spetsen af en halfö, hwilken sträcker sig från norr till söder och i öster begränsas af floden Cooper samt i wester af Ashley. Båda floderna bilda Charlestownwiken, efter allt utseende den blifwande skådeplatsen för krigsdramat i Förenta Staterna. Fästena Pinkney och Moultrie, hwilket fed: nare major Anderson nyss öfwergifwit och hwilka båda nu öro besatta af de trolösa Carolinarne, ligga på ESdutess och Suflivansdarne i nämnde wik. Hwarje ans fall från stadens sida är omöjligt; alla kanaler, fom från hafwet föra till Charlestown, funna bestrykas från fästet Sumpter. På tillräckligt afstånd från stränderna, fan det ej näs af dessas landbatterier, under det skottwidden af fästets kanoner uppgår till tre engelska mil. De enda tillgångarne till fästet äro embrasurerna, ges nom hwilka endast en man isender kan krypa in. Twå förswarare wid hwarje af dem kunna afhälla det största antal angripare utanijrån. Den med Anderson i i fåftet inflyttade garnisoen består af 9 officerare, en mufikforpå af 15 man och 55 artillerister. De i fästet instängda 170 arbetare, fom sedan några weckor woro syoselsatte med fästningens bes styckning. sannolikt inexercerade för att kunna anwändas till kanonernas servering. Af krut och ammuniton finnes ett stort förråd, så att fästningen kan uthärda en belägring af längre ån ett halft år. Med proviant är den rikligen försedd. Konstgjorda brunnar befinna fig innanför mus rarne, fom äro tillräckliga att förse manskapet med watten. Från sjösidan är enda möjligheten att taga fästet medelst krigeskeppp men då de södra sta terna ej ega fådane, få är ingen fara från det hållet för handen. Major Anderson wisste mycke wäl, då han med sin swaga besättning lemnade fästet Meultrie, att han ej skulle wara i stånd att förswara denna wäl temligen starkt befäs stade, men för anfall från landsidan utsatta plats. Han lemnade derföre åt Svdearolinarne detta mindre wigtiga fäste, samt äfwen det staden nära belägna fästet Pinkney, hwilket är obetydligt fom befästning och endast fan hysa några och tjugo kanoner af mindre kaliber. Han mots satte fig presidenten Buchanans befallning att förhålla sig defensivt vå fästet Moultrie och räddade, genom denna, mioserligen egenmäktiga, men ärofulla Handling, det wigs tiga fältet Sumpter åt amerikanska unionen,