Gotlands tidning – 25 januari 1861, sida 2

vändigt vilja vara blinda, ganska lätt uppnå rang och värdighet af en siare eller profet. Med sundt menniskoförstånd och lugn blick kommer man ganska långt i denna konst, när alla menniskor i lidelsefull häftighet rusa emot hvarandra, och icke vilja se sakerna sådane de äro. a eKunde ni meddela oss er profetiska sörmåga, a sade en af hans beundrare. abet är ganska möjligta, svarade han. 4För att skåda in i framtiden måste man se tillbaka, icke framför sig — tillbaka på det förflutna, der hänger profeternes spegel. Men våra statsmän se icke gerna åt det hållet, och utomdess hafva de en förderfvad syn , genom det myckna läsandet af nåde-ansökningar, loftal och diplomatiska noter.c Men hvad säger ni om den närvarande tiden 24 allon förgår, tillika med allt hvad hon bär i sitt sköte; emot denna profetia kan ingenting invändas. aSå lunda tror ni att oroligheterna och omstörtningarne ännu icke hafva nått sitt slut, ehuru vilddjuret blifvit förvisadt till S:t Helena? På hvad sätt skulle han återkomma? Eller tror ni att han eller hans anhängare skola återkomma och genomföra sina planer 24 Statsrådet ryckt på axlarne: abet är gaska möjligt; föröfrigt har vilddjuret icke vållat den sydamerikanska revolutionen, icke heller den franska; men han har kraftigt befordrat det som påskyndar revolutioner bland menniskoslägtet, derigenom att, han i sitt dynastiska intresse, kämpade emot sanning, upplysning, frihet och rättvisa, icke blott i Frankrike, utan äfven i andra länder. Genom denna strid uppväcktes de öfriga nationerna och tillintetgjorde hans planer. Icke dess mindre vill man nu med vapenmakt, inqvisition och tortyr, med påfliga bullor och diplomotiska knep, med hårpiskor, peruker, gatlopp