Gotlands tidning – 30 augusti 1860, sida 2

modas Farini hafwa på det ifrigaste afstyrkt hwarje ans grepp på de påfliga sta terna och framhållit de stora faror fom måste wara förknippade med ett alltför raskt tillmäs gagående för närwarande mid arbetet för Jtaliens fulls ständiga befrielse. Detta förklarad af Sardiniens fruks tan för att fe på den neapolitanska thronens ruiner upps få en diktatorisk makt, fom förjogade öfwer 12 millioner menniskor och fom lätteligen kunde komma att öfwergå uti det mazzinistiska, allt omstörtande revolutionspartiets händer. Och denna makt, som skulle komma att utöfwa ett oinskränkt inflytande på större delen af det itallienska jolket, skulle icke underlåta att rikta alla fina krafter på Venetiens befrielse. Sardinien skulle icke kunna undgå att indragas i hwirfweln, men detta rike är icke böjdt att wåga fina nywunna länder på ett enda fort oh frams för den beryktade österrikiska fästningsforkanten möjligen förnya nederlaget wid Nowara, helst Frankrikes Hjelp ej wore att påräkna och mötet i Zeplig deremot spnes hafs wa tillskyndat Österrike Tysklands bistånd. Och med Sardiniens fall wore den italienska frihetens sak lemnad till spillo åt inre twedrägt och yttre öfwerwåld.