Gotlands tidning – 2 augusti 1860, sida 3

Bästa sötaste Julie! ÅJcke må du undra öfver, att jag i ett mu är åter hos dig. Hur skall jag frånwarande funna begripa wår goda gamla stad och dess innemånares förwandling eller wår käre wän S. .., fom få i en haft drar till med de allrabesynnerligaste fraser och fammanfättningar, för att göra of till husliga, ärbara, stickande matronor, till werks liga nyfikne små sjäp, fom glänta på jalousien och icke wåga annat än en flillfärdig wandring ät nya fyrfos gården; — bul jag riktigt ryser om jag wid mina nitton år skall återkomma och finna wår gamla beprifade gäftfris het, enkelhet och oskuld få förändrad, jag fom få längtat att få återse min hembygd, mitt ideal af trefnad och ofonft2 lad glädje. Säg mig, hur år det wäl möjligt, att någs ra månader endast få kunnat omskapa wår glada stads hela befolkning? — Det riktigt förargade mig, då jag i Dagligt Allehanda läste ett utdrag af wår före S. .. 6 artikel om VWisbysboarna. Det är få fult att få der stympa af ett wälment förslag. — Wore det ej min hes derlige, aktade, jag wågar nästan säga högt älskade S. .., så stulle jag mana ut honom, bjuda honom, dag ut och dag in, på en fördröjd, förbränd och i allo förderfwad middag, med thy åtföljande oordningar inom det kära hemmet. Om fruar och töttrar företogo fig att fjapa kring gatorna på blanka förmiddagen, liksom de också woro helsosökande främlingar fom kommit för att dricka luft och plaska watten både i och på fig, — huru läns ge skulle wi då få wara i fred. Wist mwilja wi wara i fred för tadel om wi wåga of ut på en gata för att litet uppfriska of stackars arbetomyror; men när wi fors dom wandrade i silfwerhättan, efter wåra nyktra hafobad, — jag wet ide hwarför de ide funna kallas få, likawäl fom wår wän S. .. talar om den nyktra tallskogen, — få hette det: bon gör då alldrig något annat om das garne än bara promenerar; och få fit den wara i i fred, fom behöfde litet helsa fordom. — Ack söta du! Då nu tidet och seder i en hast blifwit förbytta till wår fördel, så hoppas jag att du, såsom warande ung fru, hwilken lättare ån mi blygsamma flickor fan åstadkomma revolus tioner i sällskapetonen, att nu genast ställa så till, att ide en enda Wiobybo må uteblifwa från alla möjliga tillställningar för badgästerna, och att ni dessutom dag: ligen bjuda dem både hem till eder och utomhus gör allt ert bästa för att roa dem, på det att ni med end må wisa er så angenäma fom jag wet att ni funna wara. Låt man, barn och pigor sköta fig sjelfwa under denna lilla återstående del af säsongen, och wi få wäl fe om icke näfta sommar Wioby skall blifwa ett annat Marstrand eller Strömstad, der jag för tvenne år sedan förgäfwes sökte att blifva bekant med ett enda af der bofatte fruntimmer; de woro alla bortflyttade, hela familjer tältade under bads sejouren utanför staden och stadoboerne hade alldeles dras git fig undan. — Hälsa din man, men för all del låt honom icke få fe hwad jag nu pratat med dig, — — om du kan! Din egen Hanna. P. S. Kan ni icke ockjå blifwa Frinolinerade och jå de gamla husrucklen att maka åt fig för edra djerfiwa och breda Erinoliner? i P. P. S. Wäata mig min käre S..., jag skall wäl wisa när jag kommer hem, att man icke ostraffad