I Ro 17 of Gorll. Tidning har en insändare L.... 3, angifwit en tolkning ar Math. 12: 40. och Joh. 19: 14. öfwerenstämmande med den, jag i min för en wecka sedan till G. T. insända artikel framställt. G. T. har funnit denna tolkning godtycklig och tvungen. Ehuru anmärkningen icke närmast gällde mig, få måste den dock betraktas såsom äfwen mot mig rigtad, ifynners het fom min uppfats war i Red:s af G. T. ego, när den (anm.) nedskress. Godtycklig synes dock ej den tolk: ning böra Pallas, fom stödjer fig på språkbruk och para: lellställen. År det tydligt, att Math. 16: 21. och 17: 23. hafwa afseende på samma factum, fom i Math. 12: 40. omtalad, så måste wäl de på de förra ställena ans gijna tidsbestämningarne få anses wara desamma, som menad på det sednare stället, och förklara detta, samt just sålunda bekräfta det påståcndet, att Frälsaren i Math. 12: 40. uttrycker sig egentligt och i enlighet med judiskt spräkbruk. Förkastandet af en sadan tolkningsmethod är förklarlig endast från ståndpunkten aj en genomgående feepz ticism, hwilken, trogen sitt lynne, twifwelgulan skall ar den omständigheten att Herren på de anförda ställena ute trycker fig på olika sätt, hemta nya anledningar till bes skyllning för motsägelse. — — Lika litet kunna mimeds gifwa, att wår tolkning af Joh. 19: 14 är godtycklig och sökt. AÅfwen om den skulle wara endast en hypo: thes, så är dermed ej sagdt, att den är godtycklig. Detta