Gotlands tidning – 27 januari 1860, sida 3

förklarar kemien i samråd med fysiolegien, på grund af botafesens sammansättning och djurkroppens matjmältning. Potatesen innehäller 8 wigtdelar qwäfwefria födoämnen (stärfelse med litet fett) på 1 wigtdel ägghwita, men menniskan behöfwer af den senare omkring två wigtdelar, för att knnna smälta så mycket af den förra sorten; hon måste således belasta magen med den dubbla mängd föda, fom eljest wore behöflig. och i en abnormal matsmälining försöka draga ut den för lifwets underhall behöfliga musten. Det samma gäller, mutalis mutandis, om freatur och de mest brukliga rationerna i allmånhet, och från denna synpunkt bör potatessjukan anses för en wälsignelse, som wäcker menniskano uppmärksamhet och twingar henne till en förbättring. En förbättring är möjlig på två fått, fom kunna begagnad hwart för fig eller tilljammans, nemligen jord: brufet skall mera winlägga fig om att odla andra märs ter, fom äro rifare på protein (d. ä ägghwitartad fub: stane) eller att tillgodogöra öfwerskottet af de qwänwefria wäxtämnena ec) anwända först den med qwäfwe riktade återstoden såsom föda, det må wara direkt för menniskan eller på omwägen genom freaturs-magen. J de flesta fall och huswudsakligen under nuwarande förhållanden torde jordbrukarens sträfwande med skäl riks tas på att tillgodogöra öfwerskotten af de qwiåif: wefria wäxtämnena såsom den lättaste och fördelaktis gaste huohallning; tv, afsedt derifrån, att de qwäfwefattiga wärterna äro lättast odlade, så lemna de äfwen jorden i det rikaste tillståndet. Ett jordbruk, fom säljer endast qwäfwefria wåxtämnen och tillwaratager med omsorg wäxternas öfriga beståndsdelar, till: tager fortfarande i den naturliga bördigheten. För att sullt bestyrka detta påftaende, behöfdes att framlägga hela nutidens agrifultursfemis wi wilja nöja oss med att framhålla den nämnda wetenskapens resultat sasom ett ariom, att de qwäfwefria wärtämnena endast utgöra en del af hwad jorden fortfarande emottager ur atmeoferens euttömliga förrådekammare, medan alla jors dens bestandsdelar, ökade med atmosferiska ämnen, åter: wända till jorden. Akern företer på få sätt ett exempel af anläggnings-Fapital, fom årligen lemna en wiss ränta med amortering. Ekall jordbruket i följd häraf blifwa helt och hållet omstöpt? Detta är icke meningen, emedan mångenstädes landthushållningen beträdt denna wäg, men omedwetet; jag mill sasom agrikulturkemist söka bidraga till, att den riktningen i framtiden följes med klar insigt och att de binäringar, hwarom frågan kan blifwa, må bedömas från denna synpnnkt mera än från en fortfynt lagflifs tares efter moraliftå. Härefter förekomma yttranden om binäringar fom tills höra jordbruket, såsom bränwinsbränning. bryggeri och oljeslageri, ed) i samband härmed nämnes produktionen af smör, talg och ister; men fom den dock förutsätter kreatur såsem förmedlare, ingår Prof. Miller ej närmare på detta område, utan fortsätter med stärkelse — eller drufs socker och säger derom: Stårkelfe finnes i öfwerskott i förhållande till pros tein hes petatesen samt på sätt och wis hos alla fpans målsarfer; den ertraheras få wäl genom enkel mekanisk metod ur potatesmoset eller spanmålsmjöl, som genom en surningsprocess, hwarwid stärkelsekornen få ett lättare afs skiljande från wärtlim och wärtceller. Anwändes den förstnämnde metoden, få blir återstoden wärdefullare; wärtlimmet efter hwetestärkelse är det yppersta furrogas tet för fött. Stärkelse, inbegripet potatesmjöl, är en wa ra, fom ej lätt tarfwar afsättning; för öfrigt fan den Tätt vitere ligare förädlas genom fabrikation af stärkelse eller drufsocker. Så länge sedan man känner mältningspros cessen, wet man, att stärkelse kan förwandlas i socker (wörten är söt och sprit förutsätter socker); för ett halft sekel sedan har man gjort den upptäct, att denna förs wandling äfven åstadkommes genom fyror (swafwelsyra), men man lyckades ej att på enkelt ech erpedit sätt brins aa den söta sirapen till kristallisation. Denna swårighet tyckes nu wara besegrad genom en böhmisk kemist, Or Anthon i Prag, efter en ännn hemlighållen metod. Prof af hans socker har jag genom hr Hj. Kylbergs god: hetsfulla förmedlande fått tillfälle att förewisa i k. fandts bruksakademien wid en def sammankomst; fodret skiljer sig i det yttre ej betydligt från secunda raffinadsocker, är efter hr Genteles analyser särdeles rent från inblandningar, medan rhenskt stärkelsesocker wisade en halt af blott 50 —60 procent socker. Stärkelsesocker har ej rörsockrets sötma och Pan i följd häraf mid den wanliga matlagningen ej uns dantränga rörsockret, om icke priset är i förhållande läs gre, hwad dock lätt borde kunna åstadkommas deremot, då frågan är om sylter af sura frukter, är det mindre söta drufjockret nära på få godt fom rörsecker, emedan detta i beröring med fyror småningom öfwergår i det förra. Hr Gentele har haft godheten bekräfta för flere Stockholms sylter dessa gamla erfarenheter; af rörfocs ret, som blifwit anwändt för lingon, fanns endast en mindre bråkdel (4) oförändradt i fyltet. (Forts. Hwarjehanda. oo AAA q — 2Q. 6