Gotlands tidning – 1 juli 1859, sida 2

ÅFällofl. Mragistraten, Drätfel:-Kommisjiv: nen och 2Fisby Stads Bygguads-Ordning. II. J wår föregående artikel (fe N:o 22) omnämnde wi åtstilliga byggnadsföretag härstädes, derwid Byggnads Ordningens föreskrifter icke blifwit ar wederbörande myns dighet tillämpade, hwarjemte wi i förbigaende påpekade nagra fall deri den allmänna sundheten fordrade en högst behöflig ändring; sedermera meddelade wi en Jns:s på minnelser om bortförandet af det myckna skräp som här och der ligger kringströdt på wåra gator och allmänna platser, missprydande staden och wititnande om lojhet och brist på ordningssinne. — Då det är oss en glädje att få omnämna, det wi förmärkt att nämnde Jns:s pås stötning, flerestädes werkat gagnande, måste wi likväl ans märka, att man på några ställen tyckes helt och hållet slagit döförat till, liksom glömmande en famhällömeds lems pligter till det allmänna i detta hänseende. Wi wilja för närwarande endast med det anförda ännu en gång söta att wäcka uppmärksamheten på, att om äfven Wioby genom fina oregelbundna gator eger en ofantlig mängd winklar och wrår, desse likwäl icke få begagnas till upplagsplatser för wirke, sten, fall och sand m. m., hwarföre wi taga of friheten härmed uppmana 7Radman i MRotan att nagot litet titta fig omkring. Men egents liga ändamålet för wår uppsato i dag är den nu pågå ende reparationen af Hästgatan. Till mångas, ja wi funna gerna föga allad fynnerlis ga förwåning har Magistraten åter wisat om märklig fwags het deruti, att frangå den en gång bestämda totala oms läggningen af Hästgatan, af skäl att det öfwerensstämt med nagra husegares intresse att söka undwika den kostnad fom eljest för dem uppkommit, och stället tillåtit dessa hus egare att Örmwerensfomma — med Byggnadås-Jufpectos ven? —, ål nej! hwad har han med sådant att göra! — — med gatläggaren skall öfwerenskommas om hwad som behöfwer omläggas! Om nu också stensättaren fors drar att gatan skall totalt omläggas, så swarar blott husegaren: jag will icke! och hwar finnes skiljedomaren? Magistraten kanske? Nej bewars! Magistraten har en gång warit nog rask att anbefalla Häslgatans omlåggs ning, men Då några personer gjorde inwändningar deres mot, wisade det sig att Magistraten öfweransträngt sig, modet föll och Magistraten kastade ifrån fig hela företas get, glad att för få godt pris få komma ifrån saken, lämnande åt husegarne att sjeljwe dermed taga befattning. Således är godtycket etablerat i wår goda stad; och hwad är godtycke inom ett scemat än den mäst menliga oordning, en oordning få mycket wärre fom den uppbärs wer all respekt för stadens styrelse och defto farligare fom tespekten felas hos den samhälloklass af ywilken man har stäl att fordra det den bör föregå de mindre upplysta flags serna med goda exempel. — Magistraten bryr sig wäl icke mycket om att wara respekterad, dock tycka wi att härwidlag kunde gerna Magistraten hafwa widhållit sin jörsta kraftansträngning; men det war sannt! då be slutet om gatans omläggning fattades, war Landohöfding Bildt hemma, och kanste war det något af hans lifliga och rasta sätt att omfatta och besluta sig för nyttiga och nödwändiga företag, som då inwerkade på och lijwade Magistraten att äfwen försöka sig i denna genre — — nu är han borta — — och man wet hur det går när den som inger respekt är frånwarande. ÖHwad ska mi säga om petitionärerna, fom wållat allt detta? De äro wisserligen få, men mi funna ide af