Gotlands tidning – 21 april 1859, sida 2

— Utrikkes underrättelser. Hamburg den 10 April. I går woro alla börser orolina och kurserna föllo öfwerallt, treprocentsräntan uti Paris tid 66: 90 och konsols i London till 944. — Ofterrike säges infalla hela armåns referv, sätta hela armön på krigsfot, mobilisera samtliga gränsregementernas bataljoner och skall säålunda inom fyra weckor få sjuhundratusen man på benen. — Frankrike påstås till den I Juni hafwa ferhundratufen man flagfärdiga. — Den förut omnämda, i Milanos kaserner uppslagna dagordern lodde: Kejsaren kallar er till wapen, att för tredje gången nedflå Piemonts stolthet och motmerka fanatiffa, för Europas lugn förderfliga sträfwanden. Upp emot fienden, fom I altid slagåt på flokten! Förnoen segrarne 1848 och 1849, särdeles Nowaras, der ban sprängdes och förintades! Lösen warer lefwe kejsaren och wår goda rått! — Den 1I April. Engelska tidningen Globe, andra lördagsupplagan, säger fig, fastän utan officiel bekräftelse, tilljörlitligt weta, att engelska regeringen på eftermiddagen erhållit den underrättelfe: Att Öfterrike förklarar Sardinien krig. Paris don 10 April. Mycken oro råder på börsen, oaktadt Globes uppgift om Sardiniens krigsförklaring icke bekräftats. Patrie kallar milanesiska kasernplakatet otroligt. Wien den 11 April. Den ministeriella tidningen Öslerreichischer Correspondent yttrar i dag: Sedan Frankrike wägrat förmå Piemont att ensamt afwäpna sig, har Österrike föreslagit allmän afwäpning, till en garanti att fred åsyftas. Artikeln slutar: Huru kunde, utan faktiska bewis att denna affigt lifwar alla, Österrikes inträde uti kongrehen anses ens möjligt? Berlin den 12 April: Kabinetterna i London och Berlin hafwa afböjt förslaget att hålla en kongress uten Ofterrike. Ställningen år fortfa: rande mycket betänklig. — Den 13: Pays och Morning Post winna in: tet förtroende för sina fredliga förhoppningar. Frågan gäller icke mer Piemonts och Osterrikes afwapning, utan allas, och derpå har Frankrike ännu icke swarat. Preussen förbereder i tysthet fin armees eventuella mobilisering. London. Osterrikarne stå uppställda tätt utmed Ticino och en reserv af femtio tusen Srans: mån befinner fig fem dagsrefor från Turin. Ut: bryter kriget, tros (engelska) parlamentet fwårli: gen kunna upplösas, utan ministeren nödgas afgå. — D. 13 April: Uti Times läses i dag: Garnis sonerna å wåra dar i kanalen förstärkas och av: tilleri ditsändes. Jfrigt bedrifwas fjöruftningar: ne och arbetstiden på warfwen är förlängd. — D. 14:de: Ministerens redogörelse för utländska politiken uppskjöts till Måndagen. — D. 15:e: Times för i dag förmäler från Wien d. 14 få: fom fullkomligt tillförlitligt, att Österrike be: ftåmdt wägrar d deltaga uti en kongress, derest icke allmän afwäpning förutgår. Paris d. 13 April: En depesch från Neapel säger att konungen aflidit. — Fonferensen har i dag erkänt Kusas dubbelwal. Från Bukarest rapporteras upptäckten af en sammanswärjning emot furstens lif medelst en belfwetes:-machin. Sju perfoner åro baktade. — D. 14:e: Tidningen patrie säger att allmän afwäpning Fan tillåm: pas blott på Österrike och Piemont. Österrike måste göra början och tillbakadraga fina italien: ffa kårer. Frankrike har ingenting att afwäpna. Krigets utbrott fones nu bero på Tosklands och Preussens hållning. Såwäl Frankrike fom Ösierrike söka winna denna A