Gotlands läns tidning – 3 december 1858, sida 1

1000:, 1:a 21,000: — 21 Tcjtnanter (a 400:) a 100:, J:a 14,700: — 24 Underlöjtnanter (a 300:) a 500:, fia 12,000. — 1 NRegementssTrumflagare, Direktör för Bes wäringens musik (300:) lön 150:, arwode 150:, s:a 300. Anm.: Jemlikt Kgi. Brefwet d. 20 Jan. 1837 för Regem.-Trumslagarelönen, 150 Rr, få länge den besparas, anwändas för Bewäringens musik och för sådant ändamål till dess Miufitskafa ingå. — 21 Underofficerare (Serz geanter (a 100:) a 150: s:a 3,150: — 42 do (Huris rer) (å 66: 663 öre) å 100:, s:a 4,200: — 46 extra d:o, arwode (a 30:) a 30:, s:a 1,380: — 42 Korpos raler (a 32:) å 48:, fa 2.016: — 84 d:o (a 24:) a 36:, s:a 3,024: — 92 extra d:o, arwode (å 18:) å 18:, fa 1,656: — 42 Spel, arwode (å 30): å 30:, fa 1,.260: — 10 arwoden å spel, fom äro Fältmusikanter, a 100:, nytt anslag, s:a 1000: — Civil, Medicinaloch BlerecisStaterna. 1 Sekreterare hos Milit.-Berälhafvaren och Auditör (300:) 450: — I Fältkamrer och Kassör (500:) 750: — 1 Magasinoförwaltare och Sjukhussinfpektor (300:) 450: — 1 Sjjukhueläkare (300:) 400: — 1 Underläkare (150:) 200: — Aum.: Denna lön uppbäres, jemlikt Kgl. Brefwet d. 18 Juni 1836, af Sjukhuoläkaren, jemte den honom i Saten bestadda lön, med forbindelse att answara för alla med lUnderläfaresgöromålen förenade skyldigheter. — 1 Bataljons-prest (200:) 300: — SKanös lit (200:) 300: — Anm.: Denna lön utgår, enligt Kgl. Brefwet d. 6 Juli 1833, jasom arwode för en 2:e Stabe-Adjutanter hos Milit.-Berälhafwaren, — 1 Kon: torostrifware (200:) 300: — 1 Waktmästare (112: 50 ö.) 112: 50 ö. — Anm.: Kal Maj;:t will i nåder tillåta att de inom sistnämnda Stater anställde tjenstemän, jemte Tygförwaltaren, ma för fin utkomsl, innehafwa andra sysslor, som dermed funna förenas. Till Berälomöted-utgifter, sjukwård, wapnens underz hållande, resor i tjensten, hyran för Wuilitär-detaljens ems betorum, skrifmaterialier, wed och ljus, m. m., att bes hörigen redowisas (3,713:) 4,500: Till underhållande i brukbar: stånd af 23 st. större och lika många mindre ffottstaflor, samt 23 fl. ffotts wallar (34: 50 ö.) 103: 50 ö. Summa Riksmynt Rir (enligt 18534 års Stat: 70,973: 662 ö.) enligt provisoriska staten förråren 1858, 1859, 1860: 95,094: 50 öre. (Sammandrag etter den hos J. A. Lindbom, 1858, tryckta Stat) Om Bränntorf. Hår följer fortsättningen af den i förra Numret började, ur Skaraborg? Läns Hushbålls-Sätljffaps Handlingar hämtade artikeln: Wid eldning med torf, synnerligen i eldstäder af sist beskrijna sort, är man i mistning af ljusskenet, som från wedbrasan erhålles, men den korta stund fom wedbrasan lyfser, om eldningen ej fortsättes särskildt för lysningens skull, är en obetydlighet, fom ide mycket förtjenar affeenz de; underhåller man åter elden genom wedträds eller ftics fors paläggande för att lysa, få anwänder man på en gång den sämsta och dyraste upplysning, fom gerna fan erhallas, ty brännande af ljus kostar ojemnförligt mindre. Torfbränningen lemnar dessutom, i jemförelse med mweds bränningen, ett sådant öfwerskott i kassan, att ljuset ger na må öka husets trefnad. För att ingenting förbigå, må här ock nämnas en annan olägenhet wid torfeldning, som är brist på aska, tjenlig till twätt af linnekläder; man nödgas köpa sin twättaffa af skogsbon, men denna utgift ersättes mångdubdelt genom den mycket stora affiamz ling fom erhålles efter torjäwen och hwilken, anwänd på åfern, gör godt skäl för fig. Författaren af denna lilla uppsats har i ett Hushåll, hwarest om wintern dagligen eldas 18 rum jemte brygg: hus, bagarstuga och jmedja, i hwilken ständigt fmides, uns der mer än 10 år begagnat endast torf, och derwid funs nit fig få wäl, att han anser fom en skyldighet att meds dela fin erfarenhet, på det andra må funna göra fig denna erfarenhet till godo. Om torfwens upptagning och torkning. Sättet att upptaga torf är få allmänt kändt i orten, att derom ej behöfwer sägas mer, än att arbetet mycket joristyndas om torfspaden, å högra sidan (jedd från ffafs tet) jörjes med en fastswetsad jernklaff, tre tum hög; den göres trekantig för att erhålla mera styrka. Genom denna tillsats å den wanliga fpaden erhålles hwarje torjwa med endast en skärning, då deremot med wanliga spadar twenne skärningar härtill erfordras. Hwad beträffar rätta tiden för torftagning må näms nas, att ju tidigare på sommaren arbetet fan fee, desto bättre är det, och har det wisat fig att då upptagningen werkstälts genast efter wårbrukets afslutande, torkningen alltid fullkomligen medhunnits, så att inbergningen funs nat ske före sädeoskörden. Afwen under sistlidne sommar (1855), fom warmer än wanligt regnig, blef toriwen här fullkomligt wäl bergad. Det är af wigt att uppläggningen sker på torr mark; man må heldre transportera den nyupptagna torfwen något stycke wäg, än att uppsätta den på sank mark, emedan den, på sadan matk, aldrig torkar riktigt. Sedan torjworna les gat några dagar på marken få att de wäl hålla att hands teras, uppläggas de i glesa räkar: ju högre de kunna upp: läggas desto bättre, emedan desto färre torfwor ligga på (mffpa marfon ss om vf om inus-sgssser oamfkrina ferti7Ra