Sedan årets torftagning slutats, bör wat tenutloppet, om sådant finnes, tillstngas få att mossen ej urtorkas. Om torfkols beredande och begagnande. Beredningen af presstorf förbigås här af skäl, att mer thoden är kostsam och ämnet redan förut blifmwit förtjenfte fullt behandladt af Herr Brukspatron Hasselgren i härtet N:o 2 af Tidskrift för Swenska Landtbruket, för år 1856, sid. 40. Här skall nämnas endast om kol af Manlig, skuren, opressad torf. Denna kolning fan ske, likasom wanlig kolning af träd i stor mila ofwan jord, med wilkor att man äger tillgång på tillräckligt och werksamt qwir ningsämne, emedan torfkolen äro långt fiwårare att fläcs ka än träkol; detta sätt har af mig ide blifwit begags nadt, hwarföre jag ej heller fan detsamma noga beskrifwa. Ett annat fått, fom af mig alltid begagnats, hwilket är högst enkelt och aldrig misslyckats, sedan wana derwid wunnits, är att bränna kolen i en håla, gräfd i jorden och stensatt fom en brunn; denna håla är 24 aln djup och 2 alnar i genomskärning. J hålans botten eldas med några wedträd, hwarefter torfworna, sönderbrutna i mindre stycken (2 å 3 af hwarje hel torfwa), nedkastas till 2 a 3 qwarters höjd: då elden wäl antändt dessa så att den uppstiger emellan torfstyckena, fylles småningom hela hålan och derpå lägges filt en hög råge; denna påfyllning werkställes ej för hastigt utan anwändes dertill 1 å 13 timma, allt efter fom torfwen är mer eller mins dre torr. Sedan bränningen få fortgått, att rågen nersjunkit jemns jordytan och elden wäl genomträngt, qwäfwes milan på jå sätt, att ett par stenhallar lägges deröfwer, närmast elden, hwarpå kastas jord. Efter förs loppet af 4 dygn är milan släckt, kolen upptagas och bes finnas utan ringaste inblandning af aska. Defa kol äro få werksamma att de motswara tre gånger flörre qvantitet träfol, och fortskynda således fmidningsarbetet mycket. En wid träkol wan fmed får i början wara uppmärksam, att han ej uppbränner jernet, emedan det få hastigt uppwärmes. Kolen äro anwändbara til all slags smidning och, synnerligast mid swetsning, trä kolen mycket öfwerlägsna; wid swetsning begagnas ingen sand. Med kolen af en sådan liten mila fan smidas os afbrutet under fer dagar. Det är säkrast att genom försök utröna hwilken toris tort lemnar de bästa kolen, förutsatt att man äger tills gång på flera sorter, hwilket oftast är händelsen, emedan torfmossarne, få wäl på olika djup fom utsträckning, wanlis gen hafwa olika torf. Den swarta täta torfwen torde få anses lemna de starkaste kolen, i fråga om wärmet; den mest bruna, lätta, mosslika, den sämsta, till och med oc duglig; under den swarta torfwen träffas likwäl ofta en fort, fom är brun och lättare än den swarta; denna har befunnits mest passande för kolbränning, emedan dess kol äga största hållbarhet om och möjligen något mindre wärmestyrka. Slutligen önskar jag få fästa uppmärkjamheten hos hwar och en, som på hwilket sätt som helst werkställer torfbränning, på nödwändigheten att icke förwara askan Iz nomhus; denna aska behåller eld mångdubbelt längre än träaskan. Det har wisat sig, att största delen af de eldåwådor, fom uppkommit på slättbygden, härrört af obe kant orfaf fom Brandftods-Kommiteerna nödgad uppgif wa, emedan det ej kunnat styrkas att det warit den, i nå gon wrå af hufet, förwarade torfaskan fom innehållit eld, men få är oftast händelsen. Askan kan lika wäl samlas ute, något aflägset från husen; måhända wore det ej opås kalladt, om, i Reglementet för Brandftods-Bolaget, nås got ftadgande i detta syfte inflöte. C. Storkenfelt. — J sammanhang med förestående, skall G. L. T. i nästa nunmer meddela en i både naturvetenskaplig och ckonomisk hänsigt högst märklig uppsats, nemligen Semic Professoren wid Kgl. Landtbrukssakademien, Alerander Millers officiella utlåtande i följd af Remift under: sökning af en fort Bränntorf från Gotland, hwilket utlåtande bewisar, hwilken ofantlig rikedom lige ger gömd i de gotländska myrarnas torflager. (forts.) Ledamöter i Planterings-Gillet. Transport 915 lotter. Fr. Bolling 2. Lina Lyth 2. N. Wahrgren 2. Fr. Beckman 1. Fru Anna d:o 4. Maria d:o 1. Anton d:o 1. Anna d:o 1. L. Bacher 2. J. J. Rundberg 5. Fru Laura d:o 5. F. A. Ekman 1. J. N. Wallin 4. Iohannes Löfgren 1. O. Högberg 1. J. P. Höglund 1. C. Granstedt 1. Kristoffer Engström 1. Hallin 2. Fru Maria d:o 2. Mina d:o 4. Wallin 2. Fru Emma d:0o 2. Ekengren 1. Fru Wilhelmina d:o 1. Hemström 1. Fru Anna d:o 1. L. E. Schöldström 4. Fru E. C. d:o 1. Erik Julius d:o 1. Carl E. d:o 1. John L. d:o 4. Erika C. d:o 1. II. N. Wisberg 2. J. P. Rosvall 1. J. L. Johansson I. II. Österberg I. Ad. Östlund 1. Axel Sjöström 1. J. P. Nilsson 1. L. N. Widin 1. I. A. Lindbom 1. Fru Sofia d:o I. Anna d:o 1. Johanna d:o 1. 6. O. Fahrstedt 1. L. P. Blomberg 2. Fru Emma d:o 2. Fru Fredrika Blomberg 1. Fredrika d:o 1. Adolf Nordström 2. L. J. Ehinger 5. Sofia Grönlund 5. J. F. Pettersson 1. R. Kolmodin 2. Lars Hambreus 10. Fru Cath. Elis. d:o 4. Kristina d:o 2. G.