Gotlands läns tidning – 22 oktober 1858, sida 2

BR RR Ad 192 Ä NO OR Å utan jå komma fordringsegarne med de oförskämda ans språken att man äfwen skall betala. Ja, de nöja fig werkligen icke med mindre, och den fom då, likt den ofs wannämnde lustigkurren, lefwat upp de lånta penningars ne, flår der wackert. Måtte nationen i allmänhet Befins na detta, få att den ökade penningtillgång, man nu har att emotse måtte anwändas uteslutande produktivt: må man ihågkomma, att en balans af fig sjelf wärer med larinens styrka. J början märkes en liten skilnad åt ena eller andra sidan icke särdeles; men på längden, om den alltjemt fortfar, blir den allt större och större, förs medelst räntorna och dessas räntor. Wi wilja anföra några exempel härpå, beräknade efter 5 Procent med räns ta på ränta. Om en person sparar årligen 109 Rdr, få har han om 5 år 552 Nor, således blott 52 Mdr i räntor, eller något öfwer 2 procent för året på hela fumsz man; men om 10 år utgör besparingen 1257 Rdr, dera af alltså 257 Rdr i räntor efter 23 proc. årligen å allt sammans; om 15 år är besparingen 2157 Rdr, alltså 657 Rdr i räntor, eller nära 3 procent för året; om 20 år är befparingen 3306 Rdr, alltjå 1306 Rdr i räntor, eller 34 procent för året; om 30 år år besparingen 6643 Rdr, alltså 3343 Ror i räntor, eller nära 33 proc. för året; om 40 år är besparingen 12,080 Rdr, deraf alltså 8080 Rdr i räntor, eller öfwer 5 proc. för året: då är man således, genom den sammansatta räntan, med 40 successiva årsinsatser uppe i samma summa fom derest hela kapitalet 4000 Rdoör genast insatts och dragit 40 års enkla räntor, Med andra ord: 40 årliga infats fer bilda genom räntorna tre gånger få stor summa fom sjelfäwa insatsernas. Det är klart, att hwad hår är ytts radt om besparing, är i omwändt förhållande lika tillämp ligt på skuldsättning: 100 Rdrs årlig förre förbrukning än inkomst bildar om 10 år 1257, om 20 år 3306 Rors skuld o. s. w. — Det är lätt att tillämpa samma exempel på en nation, endast genom siffertalens proportios nella förstorande: sätt t. ex. 4 nollor efter hwarje ofwan anfördt riodalerstal, få blir af 100 Rdr en million, af 12,080 Ror 120,800,000 o. s. w. Man ser då, att om den utländska skulden för närwarande är 120 mill. Rdr, få fan den med I mill. Rdr om året betalas på 40 år, då nemligen räntan på närwarande skuldbeloppet göres fix, d. w. s. efter 5 proc. 6 millioner. Erlägges blott denna ränta, så förblifwer skulden oföränderlig, och landet skulle i all ewighet få utbetala 6 mill. Rdr om året; erlägges deremot 1 mill. Rdr mera årligen, eller tills. 7 mill., få är skulden afbetalt om 40 år; tages deremot icke ens räntan af egna besparingar, utan nya lån göras för def erläggande, under det afkomsten af de lånta medlen förbrukas, få skulle — derest sådant ej wo re omöjligt derigenom att krediten innan dess wore slut — skulden på 50 års tid wära till nära 1400 millioner. Dithän leder i längden att förbruka (lefwa upp) lånta pengar. Det kan ej nekas, att Swerige till någon del beträdt dens na bana, och man bör häraf finna angelägenheten af att wända tillbaka derifrån medan återgång ännu är möjlig. De senaste årens financiella betryck bör härutinnan wara en kraftig warning och lera; men mycket fan likwäl ej wara att påräkna af enskiltes bemödanden innan förbätts rade finansordningar och kreditlagar gifva dem rigtning och stöd. Derföre är det af högsta wigt att dessa förbättringar ju förr def heldre bringas till stånd. — J Danmark har nyligen en Mormon för tes gifte blifwit dömd till lifsstraff. — Från både England och Frankrike föres klagan öfver öfwerflöd på pengar. En engelft tidning omtalar, att metalliska valutan i ens gelska banken under ett år, eller från tiden närmaft före krisens början i fjol och till nu, ökat fig från ej fullt 113 till öfwer 18 millioner Pund Sterling, och tilldk ningen i franska bankens valuta är ännu flörre, i det den från ej fullt 10 mitt. Pd st. ökats till 233 mill. Och då handeln ännu ej wifar benägenhet att taga någon större fart, bwarigenom de hopade kapitalerna skulle tas gas i anspråk, emotser man tillwärtens fortfarande äns nu någon tid och wäntar att engelska bankens fond ins nan fort skall wara uppe i den oerhördt höga fumman af 20 mill. Pd. st. — Sådana hafwa krisens följder warit i de länder hwilkas ställning werkligen war god: man jemföre härmed Swerges financiella förhållanden, fäger.Jönköpings-bladet. — Stockholm d. 15 d.s: De glänsande feftlighes terna i Göteborg d. 5 dennes i anledning utaf inviga ningen af westra stambanans första lånk skildras ganska utförligt af Handelstidningen. Utom DD. RB. 44. Kronprinsen och Sertigen af Gstergötland deltoto en mängd mer och mindre utmärkta perjonligheter i festen (general Hall, statsrådet Wern, norske amtmannen Bird Reidhenmwald m. fl.). Genom en skog af cedrar, cys presser, acacier och allt hwad Trädgårdsföreningens park ech drifhus haft wackrast af blommor och öfriga wexter, ingick man i festrummen. Wid middagsbordet lågo frama för hwarje tallrik en smakfullt stentryckt matsedel, med alla maträtternas namn skrifna på franska. Det för feftbes rätteljens läsare iatressantaste är dock de efter skälarne för den Kongl. Familjens medlemmar afsjungna, af magister J. Wallin författade wackra werserna. — Kal. Mit har till Chef för 1:a Lifgrenadiersregementet utnämnt Maa joren wid 2:a Lifgardet C. H. Mörner. — DD. KX.