Gotlands läns tidning – 22 oktober 1858, sida 2

presctten yttras att, da proteftanterna 1 Garthesdepartes mentet blott utgöra en obetydlig bräkdel ar befolkningen, målte de protestantiska biblarne betraktas såsom motfägans de majoritetens troslära och följaktigen såsom i wisst hänseende oromådande. ... Månne ide de mot fyridnins gen af protestantiska biblar i Frankrike här anförda skäl med lika om icke ännu större rätt skulle funna anmwmäns das mot spridningen af katholska skrifter här i Swerge samt mot den jesunitpropaganda, fom här alltmera fräckt arbetar på att milfeföra sinnena och återuppwäcka lidelse fer, hwilka icke äro tidsenliga? (Kalmar-P:n) — Stockholm. Om Räddningsanstalter för Skeppsbrutne å Sweriges kuster har Förwaltningen för Sjöärendena tillkännagifwit, att å Skånes kust 6lifwit inrättade nedannämnde fyra stationer med anstalter för Skepvsbrutnes räddning, nemligen: en wid fiskaläget Brantewik, beläget omkring I mil föder om Cimbritshamn, med rafet:apparat; en wid byn Mälarhusen å Sandhams marens östra kust, med båt och raketapparat; en wid fiftas läget Wiken, 2 mil norr om Helsingborg, med dito dito; och en wid fiskaläget Arildsläge på Skelderwikens södra strand, 1 mil ost om Kullens fyr, med raketapparat; i affeende på hwilka anstalters anwändande, då fartyg ftranz da i närheten af något utaf dessa ställen följande till efterrättelse meddelad: Till de skeppsbrutnes räddande utgår räddningsbåt, der sådan finnes och omständigheterna medgifwa def begagnande; i annan händelse nyttjas ras ketapparat, hwarwid, hwad här nedan stadgas, takt tagas bör: 1:o Sedan, medelst raket, en smäcker lina blifwit utförd twärsöfwer det strandadade fartyget, skola de derå warande söka att bemäktiga sig densamma. Så snart detta lyckats och linan blifwit fastgjord, bör sådant till väddningssfervifen i land signaleras på det sätt, att om dagen ställer en man af fartygets besättning sig afsides från de öfriga samt wiftar med hatt, hand, flagg eller duk, och om natten affyras ett skott eller en raket eller oc wisas öfver relingen något ljus, fom straxt åter döljes. — 2:o När å fartyget bemärkes, att en af verfoners na på stranden, skiljd från de öfrige, swänger en röd flagga, eller, i fall det är mörkt, ett rödt sken wisas oh derpå döljes, bör raketlinan ombord inhalas till dess ett medföljande stjertblock med inskuren löpare fås ombord. — 3:o Nämnde stjertblock fastgöres wid mast omkring 15 fot öfwer däcket, eller, om masterna äro förlorade, wid högsta säkra delen af fartyget. Då fastgöringen är werks ställd, förnyad den i 1:a mom. föreskrifna signalering. — 4:o Då signalen ar räddningåsfervifen iland bemärkts, blifwer der en tross påstucken löparen och halad ombord. — 5:o Sisinämnde tross skall å fartyget genast fastgöras på samma ssälle, fom stjertblocket, dock omkring 13 fot högre, hwarwid wäl efterses, att löparen ej har törnar kring trossenn. Derefter förnyas åter den ofwan omföre mälde signaleringen. — 6:o Sedan folket i land flyfhas lat trossen och medelst löparen halat ombord på fartyget en s. k. räddningsstol, hwilken med traf:vare löper på trossen, bör den person, som skall i land bringas, intaga plats i stolen, samt förut gifna signal ånyo upprepas; skolande, Då stolen med den deri warande personen blifz wit af solket i land dithalad, den räddade lemnat stolen och denna återkommit till fartyget, samma ordning, som nu blijiwit föreskrifwen, iakttagas i afseende på hwar och en af de skeppsbrutne, till def de samtlige blifwit i land trans porterade. — 7:o Skulle, såsom understundom händer, trossen ej kunna styfhalas, måste den person, fom skall räddas, halas direkte genom bränningen, i stället för långs trossen; och är räddningsstolen i sådant fall att såsom lifboj anses. — Slutligen erinras, att räddningsförsökets lyckliga utgång till stor del beror derpå, att hwad ofwan är wordet föreskrifwet och i synnerhet allt det, fom fignas leringen angår, med lugn och noggrannhet iakttages; bös rande mid räddningstillfällen qwinnor, barn, öfrige pass sagerare jamt hjelplösa personer i land transporteras förr, än fartygets besättning. — Kal. Mit har anwisat 1000 Rr Rgs till afhjelpande af nöden hos den fattigare befolkningen i den af wådeld härjade Köpingen Torekowv i Skåne. — Häftz tämjaren Rarey gaf d. 8:e d:s uti hr Anreps ridhus fin första förewisning i hästdressering, hwilken med intresse och bifall åsågs af omkring 50 herrar och damer. De noänne hästar, hwilka behandlades, woro en swart wallach, förut riden, men i allmänhet skygg och särskilt rädd för ljudet af trumma, samt ett treårigt fuxsfto, som hittills aldrig ridits eller körts. Efter omkring 11 tinnmnag förs lopp woro dessa hästar få spaka, att hr R. kunde få wäl rida dem fom för öfrigt behandla dem efter behag; mal: lachen fruktade ide mera för trumman och hr R. hands terade de liggande hästarnes fötter, lade deras hofwar på sitt huf:vud o. s. w. Den method, fom härwid amväns des, öfwerensstämmer hufwudsakligen med hwad i den af br Rarev utgifna afhandling inhemtas, men hwad der öfver fordras, fan endast winnas genom öfning och fjelfz beherskning, hwaruti hr R. har få fina likar. Jfynners het frapperade det milda och enkla i behandlingen och det sätt, hwarpå hr R. wisste att bibringa djuren der öfvers tygelse att de funnit fin herre, mot hwaro wilja det icke tjenade till något att sätta fig tul motwärn. — Herr Schwartz har öfwertagit ledningen af Humlegårdsteatern, wid hwilken, bland andra, Hr ech Fru Ljungdahl äro 2 55