Gotlands läns tidning – 15 oktober 1858, sida 1

Prisad ware den man, som energiskt bedrifwit Skols salarnee uppföronde få att wåra barn få ljus och frisk luft i skelan, något fom mi, hwilka knappast hunnit öfwer trettiotalet, ej wisste hwad det wille säga. Men — wi behöfwa ännu mer — wi behöfwa folkskolegårdar under bar himmel midt inne i städerna. Wi behörs wa gröna platser till hwila efter arbetet, till undevwisning om den natur, hwars medlemmar wi äro, till uns derwisning om den konst, hwari wart arbete blommar, och hwars högsta wälsignelse är war sedliga förädling. Wi behöfwa detta; och det är endast stadsparken med dertill hörande museum, bibliotek, lekplatser för froppåöfningar och konstsköna wärtgrupperingar, som fan gifwa oss allt detta — och som i och med allt detta kan bereda tillfälle till den de särskilta klassernas förbrödring, efter hwars förweckligande wi länge nog längtat, men för hwilket wi äånnu ite funnit medken.7 — Wisby må lyckönskas, fom genom ett medborgerligt sällstaps frikostiga omjorger redan bar en parfeanlägg: ning pa bälta wäg och nyss af ganska utmärkt fägring. Om det wackra Amunde-fyndet skrijwes i Spofts Tidningen: Uppå Litterbetos, och Antiqvitetssakas demiens underd. hemställan, bar K. M:t den 12 nästl. Aug. i nåder tillåtit, att ett wid Amunde på Gotland anträffadt jordjynd, bestaende aj 2 stora brösiprydnader och en armring af guld m. m., må med en summa af 499 vor 68 öre emt utaf det a Akademiens stat till samlingarnes förökande uppförda anslag inlösas. —Om Wiobrv-briggen Ulyyszes förolyckande näms ner Polt-Tidningen för d. 8 d:s: Från Aalborg ferifs wes d. 1 Okt.: briggen Ullosses, kapiten Kahl, stadd på resa från Nemcastle till Stockholm med kol och soda, har i Lördago kl. 10 c. m. sirandat norr om Lessö. Orfas ken uppgifwes wara att ett på grund stående fartyg mir fade en lanterna, fom antoge wara den på jyrskeppet Trins delen. Manskapet måste följande dag lemna rriggen i sjunkande tillstand, och räddare fig i skeppobåten samt blef några timmar derefter upptaget af kapiten Walson, war: efter de landsattes i Helsingör. — Om Kometen har Rorrföpings Tidningar antecknat följande: Denna komet, fom blifvit särdeles tros get ebjerverad ar astronemen Bruhns i Berlin, har, on: ligt denne, en ofantligt stor omloprstid, få att den, sedan den från oss aflägsnat fia, ej återwänder på årtusenden, eller rättare aldrig. Swansens werkliga längd beräknas dee d. 22 Sept. till minst 2 millioner tyska mil eller 40 gånger få lång fom månens afftånd från jorden. os meten war då omfring 20 millioner mil aflägsen från jorden och 123 millioner mil från solen. För att förs sinnlige sitt begrepp om dessa ofantliga längdsteflämmels fer, må man tänka fig ett perlband hängande emellan jors den och kometen, od hwarje perla af jordens storlek, då 16.000 sadane perlor skulle erfordras. Eller om man afskjuter kulan ur en kanon, och kulan bibehåller fortfarande samma hastighet som i början, så skulle emellan 33 och 34 är erfordras, innan hon hann till den himmelstrakt, der kometen nu befinner fig; kometen sjelf skulle hon nas turlintwie ej funna träffa, ty han wore då långt borta i det vändliga. — Om Kometerna må här ur Hartmans (år 1836 ut gifna) Populära MNaturkunnighet för låsare bland mes nige man meddelad: Himlafropparna äro antingen ovårlis ga fiv-ftjernor, (en bland dem är Solen) eller rörliga; dessa sednare äro: 1) Planeter, fom röra fig i en nästan cite kelrund kiets kring Solen, till dem hörer wår jord; 2) månar, fom ga i en dvlit frets emkring planeterna; 3) Kemeter, fom gå i sa aflånga banor omkring So: len att de stundom äro henne mycket nära, stundom os ändligt langt aflägenade. Kometernas namn betyder Hårs eller Swans-ftjernor. Dessa utmärka fig genom en ljus dunstkrets, hwilken åtföljer dem såsom ett lysande släp eller swans, ofta grenad likasom i hår eller strålar. Dets ta släp är alltid wändt ifrån Solen, få att det följer efter dem, Då de nalkas Solen, men stjutes framför dem, Då de åter aflägsna fig. Som deras banor äro mycket aflånga, nalkas de Solen ofta ganska nära, men aflägsna fig åter mycket långt från henne och förswinna en längs re eller fortare tid för wåra ögon. Kometkroppen eller Kärnan är rund och ofta af så tunn beskaffenhet, att andra sijernor synas midt igenom den, hwarföre många tro den besta ar blotta sammanpackade dunster. Some terna måste wara ganska talrika, troligen många tusende, ehuru hittills ide mer än 90 till 100 blifvit rigtigt objerverade, ech deras banor uträknade. De följa ingen wiss trakt på himmelen, utan genom löpa Djurkretsen i alla rigtningar. J ar (1835) wäntas en beräknad komet, den Halleyska, fom wisade fig åren 1531, 1607, 1682 och 1759 samt fäledes behöjwer omkring 76 år till sitt omlopp. Den komet, fom fyntes år 1811, skall behöfs wa 3000 är till sitt solomlopp; Enkes komet deremot tnappt 3J. Nästan ärligen upptäckas nya, ehuru ofta icke synliga för blotta ögenen. — Några nyare aftronos mer tro, att kometerna uppkomma af ett cCändligt fint, lujtjormigt ämne, kalladt Ether, fom skulle uppfylla hela werldorymden; de skulle då i början wara tunna dunfte kroppar, fom genom dragkraften sattes i rörelse af när: urna MAN pe