Gotlands läns tidning – 27 augusti 1858, sida 1

AAAAmi Å m Rn Rn de Farbror, och somnar sen, vaggad af glada minnen, med ett — serskildt för Farbrors öron beräknadt — hurra för Wisby ! Farbrors tillämnade, men lyckligtvis sig ändrande Marstrandskamrat och oföränderlige vän Balthasar.; — Redrifwandet af Kyrkogårdsmuren kring Strängnäs Domkyrka tyckes mångenstädes mana till bes römwärd efterföljd. Fran Carlokrona skrifwer Nya Blekingspoften för d. 19 d:s: J Strängnäs har man haft neg stönhetosinne att nedrifwa kyrkegardsmuren, fås som warande en ful stängjcl. (Förtjenar efterföljd i Carlofrena der Trefaldigheto-kyrkan är alldeles instängd ar en ful gräftensmår.) — Uuderwattens-telegraf mellan faftlan: det och Gotland! De stora, i få oändligt manga hänfeenden wigtiga och glädjande nyheterna om Unders wattenenelegrastabelno lyctliga nedläggning mellan Europa och Amerika, hafwa äfwen Här upplifwat de sedan nägra år wäckta förhoppningarna om en dylik förbindelje mellan denna ö och moderlandet, och nu, da genom Kongl. M:ts nadiga och GenerolPoft:ftyrelfens priowärda omsorger länge önskade och länge behöfliga atgärder snart äro i wertet satta för winterpostföringeno betryggande, återstär Det att genom en telegrarkabel ytterligare binda tilljams mand tasttandet och den förut afllgset och ensligt bes lägna bepro:vinfen. Kostinaderna derför blifwa wäl jans forelsewio ofantliga — widpass 300,000 Ir —; men få länge Gotland eljest i flera månader fan wara itfole: ladt, ech enat tider funna tomma, da mycet hastiga budstap fran prowinsen kunna blifwa af högsta nöden, och enär intet af jermvägsemillionerna kommer Gotland till gorv, torde tostnaden nog ansed öfwerwinnerlig. GSots land är, enligt engelstt omdöme, the most important political pomt in the north of Europe (den i politisk hänsyn wigtigaste punkt i norra Europa) — en asigl, öfwer hwilten den såaresynte östra grannen länge har rufwat. Sasoem det forljudes, har — bland mycket annat — äfwen orvannämnda framtiddwigtiga angelägenhet utaf Läneto nye Pofding blifwit omfattad med warmasie nits älstan, oc) hoppet om framgång är derföre lifligare nu än nagousin tilljörne. Att bade Konung och Folk unna Gotland denna dyrbara fomnunnifationöslinie, derom har tul prowinseno tacksamma glädje redan mycket försports. Nyligen låte man rörande denna sak i en landsortstids ning fran det inre af landet följande ord, som det för G. L. T. är ett nöja att aftrycka: yfandet ar det balstora företaget att med telegraf förena Eutopa ech Amerika (Je uttikeos nyheter) kommet ess ait tänka px åta egna tetegras-örbindetser. Deja ökad årligen, men en af de wigtrigaste synes osottlarligt nog Fömmasd och uppskjutas, wi mena tesegratsförburdelfen med Opietsjörs petla, det sköna Gotland, förr nu under wintertiden ojta är sör weckor, ja för manader, ajptängdt från förbindelse med det öfriga Haderneds landet. W: anse denna förbindelfe af få mycket större wigt fom Gotlands förträffliga läge och utmärkta hamnar göra detsamma till ett söremål för fåmäl Ryosslands fom Englands lifliga onstuingar. Hwiltendera af nämnda matter, fom egde denna e, srulle etwijmelaktigt och wara herre öjwer OÖstersjön. — Gn telegtafstörbindelfe med Getland lärer wisserligen warit i fråga, men tostnaderne skola berätnats få stora att företaget btujwit uppskjutet; oss fynes dot denna fak wara af få ölmers wägande wigt, att fopnaderna ej få beräknas; wi weta ju ej hwad ögonolick ert nytt Europeisttatrig fan komma att utorvta (eldsängda ämnen saknas ej att tända detsamma!) och bwad roll Swerige derutt fan nödgas speta. (Nya Wexiöbladet) Om Bränntorf. Altltmer och mer måste man inse nödwändighe ten, att snart, för att spara det återftå ende af provinsens skog och i trots af gamla fördomar, gripa till Bränntorfwen, hwilken utgör, i de flesta fall, en fullkomlig ersättning för wed och är ojemförligt bil: ligare. Pa Ör O. Swidelii egendom Skäggs i BWefts finde har torjberedning ett par År egt rum, och wid Oushålls-Sällffapets sednaste sammanträde på Hallfrede förewiste Grosshandl. C. F. Liljewalch några prof på torf från Elinghems myr, hwilta adrogo fig den liftigaste uppmärksamhet. Denna terf war upptagen från 1 till 12 fots djup, med matten wäl blandad och oms arbetad uti en wanlig lafwe, samt sedermera gjuten i tes gelform. Under torkningen hade den af egen fammans dragningoformaga blifvit sa fast, att den kunde sågas sönder, da den I genomskärningen lemnade fina, fullkoms ligt täta sider, fem antogo glans genom blott guidning. Nagra profstycken ar samma torf hafwa af Hr Liljewalch blifwit stickade till Kgl Wetenfraopssakademiens Kemist, Professor Muller, som sistl. mår bejökte Gotland, oh då, bland annat, egnade torftrakterna särskilt upp: märksamhet. De erhallna Prosstyoctena har Professor Miller fedan gjort till föremål för temisk analys, fom bekräftat hans rörut yttrade asigt om torfwens förträff2 lighet sasom brännmaterial. Han har dessutom hitskickat 7 prof på utur samma torr gjorda extrakter, nemligen: 1. Paraffin. 2. Paraffin, rått. 3. Torfrasfalt. 4. Torf:atticksyra. 5. Cunnare olja. 6. Tjockare d:o. 7. Torftjara. — Öwad fom gör Elinghemöss torfwen, som särskilt blifvit undersökt, få utmärkt, lärer