Gotlands läns tidning – 26 mars 1858, sida 2

Nägra ord af Luther om oskyldiga sällskaps-nöjen. J en predikan på 2:a Sönd. efter Trettondedagen (om Bröllopet i Cana) har den wäldige kyrkoförbättraren uttalat hwad fom i arfeende på fällffapsenöjen kan för en samwetegrann kristen :vara tillåtet, och han har derwid icke ens ogillat dansen, då den är ett oskyldigt tidsfördrif. dans kraftfulla och genomfriska ord äro följande: een Här torde någon fråga, om det är fyndigt att hafwa musik och dans på bröllop, helst det säges att dans skall hafwa många jynder med fig? — Hwarest detta är landets fed, liksom att bjuda gäster, att äta, dricka och wara glad, der wet jag intet annat att fördömma deruti, än hwad omåttligt och otuktigt är; men att man derunder fyndar, dertill är ide dansen orsaken: man fan och fynda wid bordet, ja! uti sjeljwa kyrkan. Att somlige i mat och dryck göra fig till swin, dertill är mat och dryck ide orsaken. Så hafwer det sig ock med dansen. När det