Gotlands läns tidning – 12 mars 1858, sida 1

22 AAAFIAiAAAAn — 111 2PDfUmC112 deradt bref skall wara försedt med erdentligt fo S-fuvert, vars alla 4 hörn fästas på midten af breswet med afsändarens Sigill. — Hör pengar i etekommenderadt bref har Boftwerket ingen answarsskyldigbet. — Wisby d. 12:e Mars. Utdrag ur Wisby Tullkammares Berättelse för år 1857. (foris. och slut) De under år 1856 införskrifna, till kommande året såsom osålda balangserade större warulagren, serdeled af mamifakturswaror, och den i allmänhet förtryckta pens ningrörelten, fom äfwen inom detta samhälle medför cessioner och obestånd, torde få andragas fåfom egentliga skäl till den minskade införseln och den deraf utgående tullen. Hwad som werkat nedsättning äfwen i de utgår ende tullsumgåälderna och af seglationen i allmänhet är förut omnämndt. Gotlands Humle. Wid Kal Landtbrukss Akademiens sednaste sammankomst redogjorde Professor Wahlberg för åtskilliga wid Erperimentalfältet gjorda försök, att ar frö uppdraga humleplantor, å hwilka mos gen humla redan skördats. Anledningen till dessa försök war, att man welat astadkomma sadana humlesarter, som tidigare än hittills wanliga lemnade mogna blommor. Fördenskull hade från Gotland anskaffato humlefrö, fom blifwit å Erperimentalfältet utsåadt. Deraf hade en mängd plantor uppkommit, och bland dem flera varieteter wijat fig. Af dessa hade de meft frodiga särskilt utplanterats. En varietet hade wisat fig särdeles rik på blommor, on annan hade burit sådana, som mognat redan i Augnsti — en ganska wigtig omständighet, då erfarenheten wisat, att den wanliga humlen, hwars blommor mogna sednare, ofta misslyckats just derföre. Då stora portioner humle, i anseende till den alltmera ökade konsumtionen (förbrufs ningen), införskrifwas är det en ganska wärderik upptäckt, att goda och tidigt blommande varieteter genom frösadd kunna åstadkommas. Likaledes är det intressant, att hum lezodlingen fan genom ett få billigt medel fom frösådd producerad, ty hittills, då all humleplantering mwerkftälts medelst rötter, har den fallit fig för många ganska dyr. (Aftonbladet) En af Wisby Ränteri år 1806 i förra Werelbanken eller nuwarande Depofitionssafdelningen af NRifösbanken gjord deposition, stor Ett Runstycke Banko skall inom 3 månader af wederbörande innehafware af adsignationen derå, och med styrkande af sin rätt dertill, uttagas, hwarom en kungörelse i Posttidningen ganska ufförligt underrättar. — Om sammanträdet i i dag El 4 e. m. å Hotell Gotland rörande öfwerläggning i Hamnbyggnadss och -lår nesfrågan erinras. Angående tiden för de årliga IWVFapenfy: nernas hållande hafwa å sockenstämmor nedanftäcnde socknar uttryckt fin önskan om anwändande dertill af för: kendag, nemligen: Wamlingbo, Öja, Gröttlingbo och Hafdhems pastoraters socknar; Silte socken; Rone paftoz rat; Fardhems d:o: Burgs fm; Garda pastorat; Ala sin; Hejde pastorat; Roma d:o; Follingbo d:o; Cftels hemes d:o; Gulldrupe s:n; Dalhemis fin; Norrlanda d:o; Barlingbo pastorat; Endre d:o; Lokrumme j:n; Marte bo fm; Stenkyrka, Lärbro och Fd pastorater. För wapensynens hållande såsom förut på Söndag hafwa de öfriga socknarne uttalat fin önskan, med undantag af SKlinte, Sanda och Othemes pastorater, från hwilka ins ga foctenftämmosprotofoller till Hr Militärbefälhafwaren inkommit, och för hwilka Söndagen blifwit bibehållen, samt Walls pastorat, fom önskat befrielse från wapensyn, och Gammalgarnis m. fl. socknar fom önskat att synen måtte fee wid mönstringen, hwarå Hr Me-Befälhafiwaren af skäl, nämnda i Kungörelsen af d. 23 Nov. 1832, icke kunnat fästa afjeende. J fråga om söckendag eller söndag har Hr M.Befälhafwaren bifallit hwarje sockens önskan, med erinran, att förrättningen icke får ske under Gudotjenst, och att, då söckendag anwändes, Lördagen icke anses dertill lämplig. Såsom bidrag till upprättande af en Minnes: wärd i Worms öfwer D:r Martin Luther hafwa i Wioby Stift, enligt redowisning iW. Stifts T., blijwit insamlade 504 Rv Rm, deraf i Wisby Stad 88 Rr 12 öre, i Westkinde pastorat 5: 62; i Fole N:o 7: 62; i Kellunge d:o 4:; i Heinumeo d:o 3:; i Mar: lebo d:o 10: I; i Stenkyrka d:o 18:; i Hangwares d:o 9: 25; i Rute d:o 10:; i Fårö d:o 21: 17; i Lärbro d:o 35:j i Othem s d:o 5: 25; i Follingbo do 6:; i Barlingbo d:o 10:; i Endre d:o 30: 50; i Roma d:o 4: 13; i Dalhems d:o 16:; I Hörone d:o 3:; i Sjons hem8 d:o 4: 36; i Gothem s d:o 20: 50; i Kräklingbod:o 3: 73; i Wenge d:o 1: 62; i Stenkumla d:o 5: 75; i Wallis d:o 8: 3; i Atlingbo d:o 4: 25; i Eftels hems d:o 27: 59; i Sanda d:o 5: 39; i Hejde d:o — —3 i Klinte d:o 5:; i Fardhems d:o 6: 50; i Cistak d:o 11: 17; i Alskogs d:o 3: 75; i Garda d:o 3:33; i Mura! L 4.. I DÖ. a Des I Mn Mm PA