—Wid Kongl. Wetenskaps-akademiens samman komst den 13 dis beslöts till införande i akademiens handlingar en af lärowerksadjunkten i Wisby hr mag G. Lindstnom inlemnad afhandling Om Triasoc Juraförsteningar från Spitsbergen. Kongl. Maj:t har den 10 sistl. Now. anbefall Statskontoret att, för tryckning, skärning och häftning af 1,500 exemplar af utaf ÖOfiver-intendents-embetet ut arbetade normalritningar för folfffolebyggnader, jemte der till hörande beskrifning, hwilka kostnadsfritt komma at hållas Skolstyrelserna tillhanda, utbetala 1,355 Rdr 60 öre, för att framdeles hos Nikets Ständer till godtgö relse anmälas. e anledning of gjord anmälan om fortgången af organisationen utaf den, i Krigs-afademiens ställe, beflutade nya Krigsskola, hwarest alla för Armeen behöflige officerare skulle bildas, samt tillika wäckt fråga om upphörande af de särskilda officerseramens-fommisfionerna, bar K. M:t, med afseende å hwad härwid förekommit, under den 14 sistl. Nowember, förordnat, att de inom Militärdistrikten och på Gotland, äfwensom de wid Artilleriregementena och Jngeniörcorpsen särskildt inrättade Examenskommissioner för dem, fom önska winna fompetens till Officersbefordran, skola upphöra den 1 Maj 1867, samt Officersexamen, efter denna tid, endast wid Krigsskolan afläggas. — Till deltagande i expositionen nästa sommar hafwa från Upsala län anmält sig 49 deltagare, som ämna utställa tillsammans 118 unmmer. — Om det nya representationsförslagets genom gående innehålla landsortsbladen långa och omftändliga redogörelser, och de stora tidningarne upptaga en betydlig del af sitt utrymme att derefter skildra alla de sätt af festligheter och glädjeyttringar fom i städer och byar gifwit fig luft. An har man saluterat, få har man illuminerat, der sjungit te-deum i kyrkorna, här firat med banketter och skålar samt på somliga ställen, till emärdligt minne af denna stora händelse, grundlagt wackra stifteser. Jbland dessa sednare torde i första rummet tanken fästa sig wid ett förslag som Stockholms stads kommunalstyrelse wäckt neml. om ett fritt Universitet i hufwudstaden — ett förslag som troligen mångastädes kommer att omfattas med stor wälwilja. J anledning af Adelns beslut i representationsfrågan yttrar Norrska Morgendladet bland annat: Smweriges adel har gjort en stor uppoffring. Wi räkna hit ide få mydet de materiella fördelar defs ställning fåfom eget stand kunnat stänka dess medlemmar, eller särstildt det tillträde den fö som sadant hade till ett hufwudsakligen för adeln sjelf nyttigt förfogande öfwer anwändandet af statens medel; wi tro å ena sidan, att adeln sjelf ide ansett denna förlust sasom den största, och ä andra sidan, att hon i framtiden skall derför erhalla ersättning derigenom, att en betydlig Del af def medlemmar i följd af medborgerligt wal kommer att kallas till att wara landets lagstiftare. Det har sannolikt kostat henne mera att försaka den tro, att hon såsom särskildt riksstand mar oumbärlig för fäderneslandet, en tro hwari de bland dess förfäder hafwa lefwat och andats hwilka brin gat Swerige ära, makt och storhet, i krig och fred, en tro fom måne ga af de un lefwande adelsmännen infupit med modersmjölken och fom uppfyllt dem med stolthet; det har helt säkert fallit mängen tungt att beröfwa fina barn och efterkommande den öppna wäg de sjelfwe haft att werka för landets gagn och lycka. Att de hafwa offrat dessa naturliga känslor, det är det stora i saken, deras oförgätliga ära. Att de hafwa afstatt fin rätt medan landet war lugnt, utan att stå under något twang, utan att hotas af någon omedelbar personlig fara, är ett sannt ridderligt drag, fom för: böjer deras ära; det framstar fart för alla, att de hafwa fattat sitt beslut af lefwande öfwertygelse om reformens allmänna gagn för landet. Det har ofta blifvit sagdt, att reformen ffulle införa en förtjenstens i stället för en bördens adel; genom det stora fteg Sweriges adel tagit, har den redan wisat fin förmåga att öfwergå till det nya ridderskapet; hon har inwigt det nya tidehwarfwet på ett fätt, fom skall djupt inpregla fig hos det Swenska folket; det lysande afslutandet af det gamla är adelns bästa tillträdestecken till en framstgående plats i det nya famfundet. —— — O -—-———— — Men hvari skall jag sitta ljuset? frågade . 1 1 . . . — AT oÅ