rån Svenskarne eröfrade Charitas, som Dankarne kallade Svenske Priis, hvars kanonantal j uppgifvesh af 1,680. Besynnerligt nog tyckes len förenade flottan ej haft några Briggar hvaraf Svenska flottan hade 15) och mycket få fartyg if de mindre certerna, deras hela uppgifna kanonintal är 12. Förmodligen hafva de mindre fartygen cke medföljt stora förenade flottan, utan kryssat för att uppbringa Svenska handelsfartyg eller legat hemma. Att icke hela Danska flottan utgjorts af de uti föregående förteckning upptagna Danska fartyg, utan att åtminstone 2:ne Linieskepp Svanen och Tre Kronor, som förmodligen ej kunnat få besättning, legat uti Örlogshamnen vid Danska hufvudstaden, synes at följande rapport från Tromp at en dags sednare dato än den föregående och uti hvilken en af Danska Underamiralerna, Bjelke, erhåller beröm för visad tapperhet och skicklighet uti sednaste mötet med fienden, under Juels reträtt för Svenska flottan från farvattnet vid Bornholm. Sannolikt har Bjelke då fört Danska arridre-gardet, som torde hafva betäckt den öfriga flottans återtåg. Rapporten lyder sålunda i Svensk öfversättning: Schoutbynacht Christian Bjelke, hvilken, som jag erfar, i sista ÅRencontre med fienden har utmärkt sig med en förträfflig conduitek och icke mindre courage och hvars skepp dervid blifvit mycket skadadt, har anmodadt mig bedja E. M:t det måtte fhögst densamme bevisa honom den nåd att gifva honom skeppet Svanen och att samma skepp med möjligaste hast måtte utrustas, hvilket jag i betraktande af så väl hans käcka förhållande som den tjenst E. M:t deraf kan erhålla, icke har kunnat neka honom. Jag utbeder mig derför underdånigst af E. M:t, att omförmäldte skepp, tillika med skeppet Tre Kroner måtte blifva laggt utanför bommen och begge med möjligaste hast utrustade, på det, när desamme äro segelklare, omförmäldte Bjelke tillika med chefen på ett annat lika illa seglande skepp en. dast må hafva att stiga öfver på dessa och med möjligaste hast föra dem till flottan för att der genom tapperhet och uppmärksamhet (åAarvaagenhed-) förtjena E. M:ts nåd. Jag har i min förra underdåniga skrifvelse anhållit om ammunition och victualier, krut, lod och kulor, på hvilket flottan icke är litet utblottad, hvarföre jag ansett det icke vara otjenligt, att åter underdånigst bedja Eders M:t att nådiga ordres derom måtte utfärdas. Vi vänte blott på god vind för att företaga något stort och käckt till E. M:ts tjenst och att det till ögstdensamme och höga allierades förnöjelse skall lyckas. Jag förblifver med yttersta Subruission etc. C. Tromp. Skeppet Christianus V liggande emellan Stevens och Falster, emellan den 29 och 30 Maj 1676. Omöjligen kunde flottan vara så utblottad på ammunition och victualier som Tromp föregifver, efter som den var klar att möta fienden och blott väntade på vind. Rapporten, som härutinnan motsäger sig sjelf, tyckes dessutom vara oriktigt daterad, ty redan den 29 tidigt om morgonen hade den förenade flottan gått till segels och åter mellan den 29 och 30 till ankars, som genom både Juels skrifvelse och Tromps egen rapport längre fram skall visas; men som intet ord derom förekommer uti ofvanstående rapport, daterad mellan den 29 och 30, så har den förmodligen i brådskan blifvit orätt daterad och är sannolikt skrifven natten förut eller mellan den 28 och 29 då flottan gjorde klart att lyfta ankar påföljande morgon för att möta Svenska flottan, som, enligt Tromps rapport af den 28, låg för ankar under Trelleborg, således på obetydligt afstånd. Vid dylikt tillfälle hade nog j3eneral-Amiralen och hans Adjutanter mycket att bestyra. Vi hafva sett af hvad som förut meddelats, att Svenska flottan den 19 lupit ut från sin Orlogshamn Elfsnabben under det Juel med Danska flottan kryssade mellan Oland och Gotland och sedan lade sig under Bornholm, dit Svenska flottan satte kurs för att uppsöka den Danska, som var till skepp och kanonantal betydligt underlägsen sin motståndare. Den 23 hade Juel fått säker underrättelse om Svenska flottans annalkanTIO — — I0 ä M— ä— — — — — (TA TD IN