Gotlands läns nya tidning – 19 oktober 1865, sida 2

Himmelriket på jorden. (Torks. fr. föreg. N:o). III. När den följande dagen kom, blef ingenting så som det hade varit. Simnniga och modfällda gingo mannen och hustrun hvar och en till sina bestyr; och när de träftades om middagen och likaledes om qvällen, skydde de att språka med hvarandra. Förtrollningen varade alltjemt och röjde sig under de påföljande dagarne i den eljest så finputsade kammarens fullkomliga vanvårdande. Det vissnade midsommarlöfvet utgjorde en trogen bild af det äkta parets egen så hastigt vissnade glädje, och den bilden fick minsann länge sitta qvar, ty det föll icke Marie in att löfvet skräpade — och huru skulle hon ha sett det, när allt annat omkring henne blef skräpigt. Den hvita borddnken, hvars verkan på det gamla bordet Janne så mycket benndradt, lag skrynklig och ihoprafsad på skifvan. Sängen bäddades ej annorlunda än med täcket påkastadt, och soporna tillätos ha sin fulla frihet på golfvet ... Jag kan då rakt inte begripa dig, Narie, sade Janne en afton med en släng af riktig hushondeton, men jag vill låta dig veta en sannfärdig sak, att hellre än jag kommer hem i en sådan hir ryslig vantrefnad, går jag på krogen, dit mången