Gotlands läns nya tidning – 19 oktober 1865, sida 2

af kamraterna vill dra mig — der slipper jag åtminstone att se sura miner. Ja, gör det — gå du på krogen och låt mig och barnungen svälta! Det är väl ingen dag för bittida, kan jag tro, att du börjar göra som andra kräk till karlar, som förnöja sig sjelfva, medan de låta hustrun sitta hemma och suga musten ur väggarne — jag är beredd på -allt. Janne väntade likväl ännu ett par veckor, innan han gaf vika för den mäktiga åtrån att få sig en treflig stund. IIan tänkte att Marie nog skulle låta de varningsord, han utsätt, gro i hjertat, så att han finge tillbaka den bästa trefn: iden, den som han förut. njutit i sitt lilla hem med henne och barnet. Men förväfves väntade han: Marie visade sig stucken, då han gjorde någon anmärkning, och ändrade ingenting. Så må hon sitta der! sade han för sig sjelf. Härmed var gärdet uppgifvet, och Janne gjorde sin debut mom krogstugorna, der han såsom en sällkynt gäst emottogs med en utmärkelse, som särdeles smickrade honom. I början efter den ingångna förändringen var Marie alltför stolt att yttra något, men då hon afton efter afton fick sitta ensam och mannen slutligen hemkom i ett något bullersamt eller lyckligt lynne, utbrast hon ändtligen en qväll: Hvart tänker du att detta skall bära hin? Jag tänker, att om det inte bär rakt till himmelriket, som jag en tid trodde, då jag med all