Gotlands läns nya tidning – 5 oktober 1865, sida 2

af rakt så godt som ingenting göra så fint som vi ha det med vår enda soffa, våra fyra stolar, vårt tungklumpiga bord, som är så förnämt i den hvita duken, och din flick-byrå — jag vill inte ens nämna min gamle söndrige pulpet, som ingen velat taga upp på en väg, innan du målade upp den. Nånå, din like går inte heller på nära håll. Käre Janne, sådana grufliga dumheter du pratar, fast jag just inte tycker det är ledsamt att höra på dig. Hela hemligheten är ju endast lite aska och vatten, och de sakerna kan den fattige nog bestå sig ... Men tänk bara, så fina vi bli i morgon bittida på lustfärden! Du får stärkt nattkappa och de blårandiga sommarkläderna nymanglade. Jo, det blir dag för alla dagar! ÅJag skall också gå ut tidigt och bada mig, kära Marie! Sedan skall jag raka at mig skägget och få håret klippt, så att jag riktigt ser ut som folk ... och, hör du, jag kan mycket väl bära både lillan och matkorgen. Du har nog med flickan — för resten skifta vi om ... Nå, gissa nu hvad jag skall ha på mig. Din gulrosiga klädning? J, visst — sålde jag inte den, när du långa månaden låg sjuk. Men vänta, får du set Marie sprang till sin flickbyrå och höll straxt derefter triumferande framför Jannes ögon en gredelin nystruken kattunskjortel med kosta af hvitt pike.. Ah, gudbevars, jag blir riktigt högfärdig öfver dig! Men jag förstår inte ...