min dotter i hemgift 400,000 franes i klingande mynt. Naturligtvis blef det på ögonblicket en annan ton bland sällskapet, och från att vara öfvermodig blef man ödmjuk mot denne Croesus i gammalmodig sammetsväst. Inga hinder funnos numera; men detta oaktadt uppsköto Georgs föräldrar bröllopsdagen på små föregifna skäl. Saken var nemligen den, att som Gal: anterihandlarens fru icke trodde, att Thomas kunde taga henne på orden, så hade hon betydligt öfverdrifvit den summa, hennes man förmådde gifva sin son. Man måste således taga sin tillflykt till att låta sälja för underpris o.s.v. för att skaffa den erforderliga summan, hvilket ej så hastigt kunde gå för sig. Under dessa omständigheter erhaller Galanterihandlaren en dag från fader Thjomas en paket med en bundt banknoter jemte följande skrifvelse: Jag ser nog, hvar skon klämmer; men som jag icke vill att bröllopet längre uppskjutes, så skickar jag härmed den af eder utfästade summan, med anhällan, att man hädanefter icke gör sig så förfasligt rar emot tarfligt folk. Den 15 i denna månad står bröllopet. —— —