Gotlands läns nya tidning – 21 september 1865, sida 2

Långt in på en af de mest trånga och osunda gator, dem man nu som bäst är sysselsatt med att utdömma i Paris, finnes på nedra bottnen till ett af gatans mest förfallna boningshus ett lågt kyffe, som man aldrig skulle taga för annat än en källarhåla, om icke en stor skylt utanför dörren, belyst af en lampas matta sken, röjde ett rikt sorteradt klädstånd, der alla möjliga gamla klädtrasor och allt upptänkligt skräp kunna köpas för de mest facila priser. Inom en liten afstängning, försedd med en slags disk, såg man här för icke länge sedan en ung flicka med ett särdeles intagande utseende. Hennes blomstrande ansigte, upplyst at den hela dagen brinnande lampan, stod i en sällsam kontrast till de ruskiga handelsvarorna. Den unga flickans namn var Julie, dotter till bodens ägare Herr Thomas. . En dag gick en ung elegant man händelsevis der förbi, kastade tanklöst en blick åt det låga bodfönstret och träffades genast af den unga flickans ansigte. Följande dagen återkom han, men steg in i boden, låtsande med förvåning betrakta den mängd varor af olika slag, som funnos derinne. Ilan fann t. ex. gamla hästskor, packor af hundhår, högar af slitna skodon, af sönderslagna buteljer, äfvensom af literatur, hvilken, liksom allt