bemälde föreskrifter i werket; ty saken sjelf fordrade det, och Ko: nungens bestämda påbud måste åtlydas. Sista fragan som medhanns, lydde: I hwilken ordning böra läroämnena förekomma, fe: dan minimum är genomgånget? i Fragan framfallade en liflig discusion. Man war öfwerens, att början stulle göras med geografi och sw. språklära, hwilken stulle fortgå jemte öfriga ämnen hela skoltiden igenom. Sedan delade sig meningarne mellan historia och naturlära, hwilketdera först och jemte geografi borde läsas. Historia och geografi, mente nan, woro naturligt förbundna och borde ide sliljas. Andra sidans förfäktare påstodo detsamma om geografi och naturlära och anförde exempel till bewis. Någon tillade, att angifwandet i marginen å Mentzers stora blindkarta öfwer Skandin. af olika naturföremal och produkter wid olika breddgrader gaf stöd åt denna åsigt. En annan yttrade: bada ämnena funna med geos grafi inflätas, men detta är ej tilrvädlig grund för företräde eler wal, i den händelse en lärjunge afginge för tidigt att läsa båda; man kunde med geografi äfwen förena nästan hwilket ämne fom helst, geometri, spraklära etc. Man borde då Hellre tillse hwilket ämne, fom utöfwade det bästa inflytande på lärjungens fjälsbildning. Naturläran är själsförädlande; men historien torde wara det ännu mera. Man egde der tillfälle mera bearbeta lärjungens moraliska karakter genom hänwisande på stora ädla handlingar och personligheter samt deras motsatser, hwarutöfwer historiens läsning bäst grundade kärleken till fosterlandet, som wore en hufwuddygd. Någon supplerade detta med, att han af Häl och hjerta instämde och att utan historist kunstap man fan sägas wara nästan utan all uppfostran. Andra sidan inwände: kärleken till Gud är wigtigare och till den bidrager i hög grad naturens betraktande. Man swarade: kärleken till bada är nära sörbunden; Gud låter äfwen se sig i historien i ännu flere och större egenstaper. Nagon ansag en del af geometrien borde gå först för dess praktista nytta wid jordbruket och jordmätningar; äfwen befarades, att nödig förmåga till den omordade samläsningen af geogr. och naturl. blott undantagswis kunde finnas bland skollärarne. — Fragan afbröts oafslutad; ty das gens slut och skymningen nalkades och mötets medlemmar utbjödos i kyrkan att aböra en landtlig fång af ungdomen i Hogrän. Den herrliga och wäl utförda sangen med accompagnement af oc: geln lifwade och upprymde; den fortsattes i de stilla fruggorna utanför skolhuset, omwexlande mellan ungdomen och skollärarne; man samlades åter i stolsalen och mötet afslöts med bön och sång och en enkel och hjertlig afskedshelsning af ordföranden för dagen. Protocollet fördt af C. N. Carlsson. P. S. Bland de många upplysningar och anwisningar, fom under mötet lemnades af Herr skolinspectorn (hwilken sednare på dagen ankom och war äfwen hindrad närwara till mötets slut) torde särstildt för minnet böra återkallas: den af honom medförda och förewista tabellsamling med tillhörande text, kallad (om ej minnet felslar) tante-, tale och askadningsöfningar för småskolor; samt ett annat arbete: Samtal öfwer Bibliska Historien — En Brat: tist handbok för Skollärare, Barnunderwisning i hemmet och ens slild uppbyggelse af J. Nissen, i lifstiden Stkollärare i Glictftadt. Bada arbetena rekommenderades. Det förra inköptes genast till Hogräns folkskola; det sednare fanns der förut.