uJa Ke Nå väl, tag detta, och Carl stack en tung börs i Johansons hand. Skynda hemåt, byt svärdet mot boken, ännu är det tid. Med tårsyllda ögon böjde ynglingen ett knä för den ädle gifvaren, men denne sköt honom med ett kort: jag tycker ej om det, ut i det fria, — fattade derpå sin hatt kastade sig på den utanför väntande hästen och red i sporrstreck från högqvarteret. (Forts.) — r—