Gotlands läns nya tidning – 11 augusti 1865, sida 2

Ej långt från hufvudstaden, eders Majestät, svarade den tillfrågade, Jag har lofvat att bevista ett bröllop. Saså, sade konungen vänligt nickande, och hvem är den lyckliga ? Comminister Collinus i Salem, en man för hvilken jag hyser verklig vänskap och högaktning, genmälte Piper i det han uppmärksamt betraktade herrskaren. 4JIan gifter sig med en ung flicka, ganska vacker, efter hvad man sagt mig, med en fattig klockare-dotter; skön Anna, som hon lärer benämnag. Blodet störtade upp till Konungens kinder och han uppsprang häftigt. Anna, ropade han stormande och stampade med foten i det bonade golfvet. Ni ljuger, Piper! Hofmannens anlete antog en min af missbelåtenhet, Eders Majestät behagar skämta, sade han efter en stunds tystnad. Anna, Anna! utropade Carl ånyo och slog den knutna handen mot pannan. Skulle hon kunna bedraga? — Jag förstår ej min ädla herre, huru en så ringa sak, kan till denna grad alterera, men jag försäkrar endast vid min ära att allt är sannt. Känner ni något om förhållandet vid detta giftermål? sade Konungen med konstladt lugn. Berätta, berätta! Gerna, eders Majestät, svarade Piper. Hvad jag vet, vill jag i korthet förtälja. Om Söndag är brölloppet och ....