Gotlands läns nya tidning – 28 juli 1865, sida 3

skad för sin egen skull, försvinna. — Den han tviflar på föraktar han! Collinus teg eftertänksamt. — Ni har rätt, sade han slutligen, det är den enda utvägenNi går då in derpå? Jag måste först tala vid flickan. Går hon in derpå är allt godt. — IIOn måste det! eGodvilligt ja! Intet tvång! Och när underrättar ni mig om utgången ?. KRedan i morgon. Ännu i denna qväll vill jag tala med henne. 4Fhörträffligt, min kära komminister! — Hvad mitt löfte till er angår, står det fast. En förnyad rodnad färgade Collinii kinder. Jag ser att ni ännu ej känner mig, eders Exellens, sade han allvarligt. Hvad jag gör, gör jag utan att vänta någon belöning. Som Comminister i mitt Salem har jag lefvat lycklig utan att önska mig en bättre lott. Mina socknebor älska mig och det är allt hvad jag begär, utom en graf bredvid den kyrka der jag predikat herrans heliga ord. Och härmed har jag den äran att bjuda eders Exellens, mitt vördnadsfulla farväl! Härvid bugade han sig och lemnade hastigt rummet. — En stund blickade Piper efter den bortgående. En verkligt hederlig man, sade han sakta, gifve Gud att mitt fosterland hade många sådane prestmän! (Forts.) QA —