Gotlands läns nya tidning – 28 juli 1865, sida 2

Collinus betraktade talaren förvånad öfver denna besynnerliga och oväntade fråga. YJag vet hvad ni vill säga, min kära Comminister, fortsatte Piper, med er ringa lön kan man ej gerna föra en hustru i hemmet, men Järna pastorat är ledigt, om ni blott vill, är det ert. Presten svarade ej, han endast forttor att betrakta talaren. Det kommer endast an på er sjelf och jag lofvar er det med hand och mund.4 Jag vet ej, svarade Collinus långsamt, huru Jag gjort mig värdig så mycken välvilja och nåd. Huru ni skall gör er värdig deraf! Ingenting är lättare! — Antag det giftermål jag ämnar föreslå och pastoratet är ert. En lätt rodnad flög öfver Comministerns bleka kinder och hans blick uttryckte en djup ovilja. Ni behagar skämta, eders Exellens, sade han slutligen med darrande röst. Och hvarför så, min kära Collinus? Jag tillbjuder er en bättre utkomst, en vacker hustru, — ty man har försäkrat mig att så är, härvid smög ett lätt löje öfver gunstlingens läppar, och det kallar ni att skämta! Ett godt skämt på min ära! tJag tackar ännu en gång för ert tillbud, sade Collinus, Ämen ni torde ursäkta den fattiga Comministern att han afslår det! — Jag är svag och sjuklig, mina dagar äro snart räknade och för mig återstår endast tanken på grafven och ej på brudstolen, — och för resten, fortfor han