Gotlands läns nya tidning – 28 juli 1865, sida 2

han, hela verlden till trots, gifva henne både spira och krona. — En ny Catharina Månsdotter — liksom vi ej haft nog med en! Vore han en vanlig yngling, skulle jag endast anse det som en oundviklig ungdomsdärskap och ej fråga derefter -— men han, med sitt fasta, orubbliga sinne, det är något annat. — Här måste man derföre gå försigtigt tillväga! — Jag har också, återtog han efter en stunds paus, redan tagit mina mått och steg. Comministern i Salem har jag eftersändt, han måste lemna mig vidare upplysningar och vill Gud skall allt lyktas väl. Vid dessa ord öppnades dörren och med tysta steg närmade sig en gråhårig tjenare talaren, samt hviskade några ord i densammes öra. Godt, redan anländ, sade Piper belåten, så mycket bättre! Låt honom genast slippa in. Välkommen min kära Comminister, fortfor han vänligt till den tuträdande prestmannen. ni kommer i läglig tid; hjertligen välkommen! Ers Exellens har låtit kalla mig, sade denne, i det han gjorde en djup men värdig bugning. Ja, så är det, svarade Piper halft förlägen, ty det var ej utan att prestmannens enkla hållning hade något förbryllat honom. Först efter en stunds tystnad hvarunder hofmannen liksom ville genomskåda den andlige, återbörjade han talet. Ni är ju enkling, min kära Collinus, ej sannt? Ja! Och skulle ni ej ännu en gång vilja inträda i det äkta ståndet?