dessa beslut respecterades ej alltid af stolte och trätgirige prester, när de ansågo besluten vara ofördelaktige för dem sjelfve. Antingen brydde de sig ej om att hörsamma besluten, eller reste de öfver till Köpenhamn för att beklaga sig, framställa sig sjelfve såsom oskyldige och få Capitlets beslut upphäfdt. Vi skola straxt få se exempel på sådant. Capitlen eller Prestsammankomsterna höllos dels tredingsvis under Prostens ordförandeskap, hvilket kallades serskildt Capitel (Capitulum Speciale) eller ock gemensamt för hela landet, då det kallades Capitulum Generale eller General-Capitel, äfven 4Proveste eller Landemode4 och sådant Capitel hölls vanligen 2 gånger om året i Wisby. Stundom hade äfven, när saken så fordrade, andra myndigheter, såsom Länsherren, Borgmästare och Råd i staden, säte och stämma i General-Capitlet och då kallades detta Capitulum Mixtum, blandadt Capitel, såsom varande sammansatt af både prester och lekmän. Detta sednare tyckes varit brukligt när någon prest var anklagad för grof förbrytelse, den der äfven efter verldslig lag skulle bestraffas. I allmänhet tyckes det att presterne, som skulle vara domare öfver hvarandra, just icke velat skärpa lagen mot en anklagad embetsbroder, så att ett gammalt mycket välbekant ordspråk härvid lag kunnat tillimpas; men det skulle vara mycket orätt om man ville anse, att presterne ensamme voro måne om att skydda sitt stånd och se genom fingren med embetsbröders olater. Det sanns nog på dessa tider andra än prester som kunde samma konst och man skulle just från 1500-talet eller Reformations-århundradet kunna framlägga historier om andra än prester, som visa huru långt despotism och godtycket vågade gå, ja t.o.m. förgripa sig mot medborgares frihet och heder. (Forts.)