— Wäderleksspämannen Mathieu de la Drome åtnjuter i Frankrike lika stort anseende som ftorm-fpåmannen Fitzroy i England och i utländska tidningar för Januari berättas, huruledes denne framtidsman blifwit af schweiziska Edsförbundets skyttekomite tillfrågad om lämpligaste dagen i sommar för firandet af Shaffhaujens filial-ffyttefomites målskjutning. Hr Mathien de la Drome har med säkerhet förutsagt, att i Juli, helst före den 15, kunde komiten wara säker att få det yps perligaste skyttewäder. Ett Mormondop egde rum wid Karlberg i flutet of Januari. En wak upphöggs uti ifen och deri döptes 5 personer, 2 karlar och 3 fruntimmer, den Yngz sta 19 år. De afkläddes en i fender ända till linnet, neddoppades först två gånger till skuldran och 3:dje gån gen öfwer hufwudet, hwarefter de uppdrogos ur matt net, det wåta linnet afrefs och ett annat torrt påsattes jemte öfriga fläder. — Swensk Författningssamling N:o 4 d. å. har utkommit, innehållande K. M:ts nådiga förordning, angåenve förändrade stadganden i afseende å frejdbetyg, fom af presterskapet meddelas. Lentralkomitn för representationsreformen har låtit trycka en adress till allmänheten så lydande: Till Svenska Medborgare! Sveriges folkkäre Konung har gått nationens länge hysta önskningar till mötes genom det till Rikets sednast församlade Ständer atgifna förslag till nationalrepresentationens ombildning, hvilket hvilar till afgörande vid nästa riksdag. Detta förslag har i alla delar af riket blifvit emottaget med liflig belåtenhet, hvilket ej blott hvilat på hoppet, att det längre kända behofvet af ett rättvisare och tidsenligare representationgsätt skall blifva tillfredsstäldt, utan åfven härflutit af en på lugn pröfning grundad öfvertygelse om detta förslags verkliga och stora företräden framför den nu gällande riksdagsordningen. Det är nemligen i främsta rummet bygdt på den obestridliga grundsatsen, att riksförsamlingen, för att motsvara sitt ändamål, bör utses af nationen i sin helhet, ej blott, såsom hittills, af vissa stånd eller klasser. Det utsträcker valrätten till hvarje Svensk medborgare, som kan anses ega en oberoende samhällsställning, och gör sålunda rättvisa åt den talrika medborgareklass, som, jemngod med de nu varande riksstånden i samhällsställning och bildning, ännu är från valrätt utesluten. Harn giltiga anspråk denna del af nationen eger på en sådan rättighet, ådagalägges deraf, att vid de tvenne hittills försiggångna landstingsvalen, af omkring 1,000 valda personer nära två femtedelar tillhört denna samhällsklass. Förslaget bereder äfven inträde i riksförsamlingen åt Konungens rådgifvare, som derigenom erhålla ett bittills saknadt tillfalle att der föra Styrelsens talan, lemna nödiga upplysningar rörande hennes åtgärder, och inför representationen i dess helhet, ej blott det Stånd den ene eller andre af dem tillhör, utveckla hennes åsigter och sålunda för sina Konungen gifna råd underkastas ansvarighet i sannt konstitutionel mening. Enligt förslaget skola ledamöterna i den första kammaren utses af landstingen, hvilka åter tillkommit genom val antingen af eller inom kommunerna. Derigenom skapas ett fortlöpande samband emellan dessa för folkets deltagande i sina allmänna ärenden så vigtiga inrättningar. Det svåra problemet att i vår tid bilda en första kammare, som åtnjuter nationens förtroende och på grund deraf eger den moraliska kraft som erfordras för att med hopp om framgång motsätta sig förhastade beslut, vinner derigenom en lycklig lösning. Förslaget inför årliga riksdagar, vilkoret för nödig samverkan mellan regering och representation, för kontinuitet i besluten och för en väl ordnad hushållning med allmänna medel. Det innehåller äfven ett enklare arbetssätt för riksdagen, samt i stället för de med fog öfverklagade förstärkta utskotten, en lämplig utväg att genom riksförsamlingens verkliga pluralitet åstadkomma beslut i sådana frågor, som ej kunna förfalla. Förslaget afser slutligen en förkortning i tiden för riksdagarna, och utsätter deras sammanvaro till den tid — c5— --— ZZQ— -———.:z—— — ? — OO—O———