utmärker Gotländningarne i allmänhet, men företrädesvis landsboarne eller bönderne. Kanske hafva både landsoch stadsboar tillsammans kämpat mot fienden och att de derför på grafmonumentet kallas Gotländningar (Gutenses), men hvarför nämna då de af munkarne uti Wisby gjorda anteckningarna ingenting om att deras stads krigare togo del i slaget, utan omtala blott att bönderna stridde med fienden? Var det derför att de blefvo slagne som munkarne ej velat omtala att deras stads borgare deltogo i striden. Då hafva desse ärevördige flintskallar haft ett besynnerligt begrepp om heder, för att nu ej tala om deras sanningskärlek, ty nog måste väl hvarje förnuftig menniska anse det för en större heder att tappert strida för fosterlandet, äfven om man blir besegrad, än att fegt utan strid öfverlemna hus och hem, makar, barn och föräldrar i fiendens våld. Eller hafva de stolta borgarena nöjt sig med att blott se på huru de tappre landsboarne kämpade för att frälsa deras stad, och när det gick olyckligt för dem, köpt lif och säkerhet för sina penningar utan att våga vädja till vapnens afgörande och slå ett slag till sitt eget och sina anhörigas försvar? Nog säger Tegner om krämare, att stålet trifves ej i deras snåla hand; men något sådant kunna vi ej föreställa oss om de käcke Wisby-boarne. Medeltidens borgare visade sig vanligen ganska tappra och krigiska. Hur skall man då förklara detta? Vi vilja nu meddela de af forntida skriftställare gjorda anteckningar och berättelser om Waldemars plundringstäg till Gotland, hvilka vi lyckats päträffa och som äro at hög ålder. Läsaren må sjelf jemföra och dömma. 1:o Ur Gråmunkarnes i Wisby Diarium, öfversättning: År 1361 intog Danske Kungen Waldemar Gotland och Wisby, hvarest han i strid nedgjorde omkring 1800 bönder (rusticos) dagen före S:t Jacobs dag (in vigilia S:ti Jacobik, d. v. s. den 24:de Juli) och hemvände med ganska betydliga skatter från stad och land. 2:o Ur Gråmunkarnes i Wisby Codex, öfversättning: r 1361 kom Waldemar med en stor krigshär och många Tyska Furstar F) till Gotland vid S:ta Maria Magdalenas sest (den 22 Juli) och dagen efter S:t Jacobs dag (Lin erastino Sancti Jacobi, d. v. s. den 26 Juli) stridde han med bönderna utanför stadens södra port och dödade 1800 af dem och omedelbart derefter erhöll han Wisby Stad genom underhandling (cum placitatione!). Först på S:t Augustini dag (den 28 Augusti) återvände han, medförande en den största skatt af guld och silsfver, tagen från staden och landet — — — — — Märk att år 1360 hade Kung Magnus Smek öfverlemnat hela Skåne med dess fästningar åt Kung Waldemar för intet. Dessutom tillstadde han denne att äfven erhålla Gotland om han kunde taga det. ) Här säges nu uttryckligen, att de, som stridde med Danskarne utanför Södra Porten och blefvo ) Erik II Hertig af Sachsen Lauenburg har varit med, men hvilka de andra Tyska Furstar, som åtföljt Waldemar, varit vet man ej. Konungen har troligen medfört Tyska soldenärer. ) Denna anteckning jemte omqvädet iden af Strelow anförda folkvisan som sjöngs vid Waldemars-leken, visa, att man på Gotland ansåg Konung Magnus hafva gifvit Waldemar tillstånd att angripa On, men hvarföre varnade