Gotlands läns nya tidning – 10 februari 1865, sida 3

ning. Det var med knapp nöd Konung Birger fått lof att bygga ett hus i Wisby (det s. k. Kalfskindshuset). Brefvet, skrifvet på latin, lyder i öfversättning sålunda: Magnus med Guds nåde, Sveriges, Göthes och Skånes Konung till de väl vise män Borgmästare, Rådsherrar och hela Wisby Stad, nåd och fred i Herranom. J hafven länge vetat, att till vår kunskap kommit det någre af våra vänner conspirera till Edert och hela Rikets skada och fördert, hvilka ärna hemligen med väpnad hand och stark här infalla i Edert land såsom varande dem närmast, derest icke J hafven Eder Stad, murar och hamn försedde med tillräcklig och flitig vakt och allt öfrigt som är af nöden, så väl under nattvakterna som eljest; hvarföre vi Eder menighet förmana samt i och med förmanandet allvarligen bjude och befalle, att J befliten Eder att både dag och natt slitigt hafva akt på alla platser, derest J viljen hoppas, att undgå denna fara, så skola, förmedelst Eder vaksamhet hvarken sjelfva Riket eller J vidkännas någon skada genom oförsigtighet, det J mindre behöfven frukta, allenast J hatven tillräkligt försvar för Eder stad och hamn. Underlåten ej detta, så vida Rikets bestånd och vår heder äro Eder kära. Datum, Stockholm år 1361. Söndagen före vår IIerres himmelsfart. Således hade Wisby-boarne blifvit ärligt varnade och mera kunde Konung Magnus icke göra; men det tyckes af Strelows berättelse, som att de stolte Gutarne långt före ankomsten af detta varningsbref haft reda på att Waldemar ärnade företaga ett härtåg hit, men gjort gyckel och åtlöje af att Dan-konungen ville försöka vapenlek med dem. Vi anföra Strelows beskrifning derom, ty denne författare lefde ungefärligen midt emellan vår tid och Waldemars, således dubbelt närmare den sednares än vi och traditionerna samt de gamla folklekarna funnos då ännn friska och rena. Vi atskrifva alltså ordagrant ett stycke ur Strelow: xDer de aff Guthiland spurde Konning Waldemars Tilkommelse oc Värejsning, actede de det aldeles intet for den store Mact som de kunde bringe til veye, men dreff udi deres Samquem, Gilde oc Gestebud stoer Spott oc Tidkort der med (men ingen holde sin Fiende for Spott) de gjorde Spil eller Leeg efter hans Krigsordning 1) hvileket skulde spillis i alle Samquemme, besönderlig om Fastelavens tider i deris Companier a) oc endnu i voris Julestufver er brugeligt, 3) de tager huerandre i heenderne, gjöre en rund Kries eller Ring oc Waldemar skal gaa undenfore oc snige sig ind, hos hvileken hand inkommer skal straffis. Oc ere paa Guthilandiske Sprock Ordene saa ljudendis: Udskreid Waldemar med varum Luff 4). Der udi meenis Kongen af Sverrig, som gaff Kong Waldemar Loff att ofverdrage dennem Jack tör vel inde gange Siger den staar udenfore Waldemar med varum Luff Du maat vel nde stande Svarer de andre Waldemar med varum Luff oc Möydum. Det vaare dig bettre heime blifve Waldemar med varum Luff. End du imod Gutherne vil stride Waldemar med varum Luff oc Möydum Du kand bettre lenke IIlöe Waldemar etc. End at komme oc gillje vor Möer Med varum Luff oc Möydum Spure din Fott, spure din Fott (Pod?) Waldemar etc. Dig kommer nu Gutherne ridend imod Med varum etc. Ridt i ring, ridt i Ring Waldemar etc. Oc lad din Hest hier springe omkring Med varum etc. Bettre kand du leicke paa Lut Tmni hand var en god Waldemar med varum Luff Luthenist End som dn kand komme hier udt Med varum Luff och Möydum. 3) 1) Waldemars krigsordning kunde de väl ej hafva reda nå förr an de sett densamma d. v. 8. efter det han varit