Gotlands läns nya tidning – 3 februari 1865, sida 3

Utrikes. Mell Ielegraf. Twin d. 17 Jan. Bekymmersamma underrättelser hafva ingått från Curfu, der väpnade bondhopar fordra en åkerlag och hota staden; allvarsamma oroligheter befaras. Frankfurt d. 24 Jan. Bismarck säges hafva erbjudit Österrike 25 millioner thaler för att ensam få afgöra frågan om Hertigdömena. Femton franska erkebiskopar och biskopar ha nu ställt sig i opposition mot regeringen; detta är dock ännu blott en obetydlig minoritet, ty Frankrike har 17 erkebiskopar och 67 biskopar, utom 1 biskop i Algier och 4 i kolonierne. eNeue Freie Presse säger att Bismarck skall hafva framhållit fatt den allmänna opinionen i hertigdömena på senaste tiden visat sig mera stämd för en närmare anslutning till Preussen. Häremot skall Österrike ha betonat, att hvarje lösning af den slesvig-holsteinska frågan, som icke är baserad på hertigdömenas sjelfständighet, skall tvinga Österrike att jemte de andra stormakterna begära ten eqvivalent för att återupprätta den europeiska jemnvigten. Från Turin meddelas i Moniteur en skrifvelse, i hvilken det heter, att året 1865 begynner i Italien under de allra fredligaste tecken, i det omkring 90,000 man blifva permitterade och mer iän 500 officerare ställas till disposition. Denna fredsperiod skall begagnas för att upphjelpa finanserna, fullborda jernvägsnätet och påskynda genomsprängningen af Mont-Cenis. Den italienska reducerade budgeten för 1865 visar en underbalance af 175 millioner franes, som dock kan nedsättas till 125 millioner med tillhjelp af de industriella skatterna. Sinnesstämningen i sydstaterna synes nu afgjort vara för, att man skall föreslå England och Frankrike att erkänna södern, mot det att denna går in på neger-emancipationen. Richmond-tidningarne uttala sig i denna riktning och tillägga, att om södern slutligen icke skulle vara i stånd att häfda sin oafhängighet, så skall befolkningen föredraga Englands, Frankrikes eller-Spaniens protektorat framför återförenandet med yankeerne, Antagligen är det denna sinnesstämning som förmått unionsregeringen att på sednare tiden gå mycket fogligare tillväga i de eröfrade territorierna. De 30,000 balar bomull som Sherman fick i Savannah skola föras till Newyork för att säljas och i Charleston hoppas man finna stora bomullslager, hvilka — sedan staden vackert och väl är tagen, förstås — skola utskeppas dels från Newyork, dels från Savannah, ty innevånarne i Syd-Carolina och Georgia ha ändtligen kommit till den öfvertygelsen, att det var bättre att sälja bomullen än att bränna upp den för att den ej skulle falla i unionisternes våld. Enligt en i Virginien utkommen förteckning öfver döde, sårade och fångne sedan kriget mellan Norden och Södern utbröt 1861 och till 1864